Karin, Ingrid, Carina, Yvonne, Ann-Sofie, Ann-Caroline, Mats, Ingemar, Per, Tommy, Ulla var förnamnen i sitt- och ståordning.
Fotot är slitet, vikt och nästan rivet. Första- och andraklassare från Ulfs skola 1965-66.
Fem av oss bodde i Bälinge eller dess utkanter. Två bodde i Dalshult och en i Snillabygget. Snillabyggaren var vi nästan släkt med. Hans farfars syster var gift med min farfars bror. En hade sitt hem i Örahult.
En bodde i Ulfs och behövde aldrig någon skolskjuts.
Småskolan och mellanskolan på ena sidan, storskolan på den andra sidan vägen. Här hade min far och hans syskon gått i skolan på 1940-talet och farfar runt 1900 och några år därefter. De fick promenera till och från skolan varje dag på Per-Turs-vägen, ungefär 3 km enkel väg.
Vi fick skolskjuts. Först åkte vi med Arvid Lindström och hans ljusblå lilla Fordbuss. Till Vasabygget körde Einar Wingren i en likadan bil, fast grå. En gång råkade jag av misstag gå på Einars buss och tyckte väl att Arvid såg orakad ut. Einar hade nämligen mörkare skäggstubb än Arvid.
I tredje klass fick vi åka svart Mercedestaxi med Rune Åkesson.
Systrarna Ann-Sofie och Bodil L brukade sjunga Mats Olins Jag tror på sommaren för oss i taxibilen.
Varje dag kom jag till skolan med min Fred Flinta-väska, som såg ut så här ungefär
(kollage: MK)
Från den lugna förskoleåldern med bara tre yngre syskon och långt från andra lekkamrater, var skolan lite av en chock med en massa barn, mycket vildare lekar och ännu mer oväsen. Redan den första dagen lekte vi ”Rymmare och fasttagare”, i granskogen ovanför gräsplanen. Fängelset hade man gjort som en fyrkant där granar bildade hörnstolparna. Givetvis blev jag fasttagen och vi vaktades där av några så att vi inte skulle smita ut.
Men det fanns särskilt en person (kanske var det flera) som tog hand om mig som förstaklickare, det var Lotta Z. som gick i trean.
Ett annat plus var att jag redan kunde läsa när jag började skolan, tack vare många nyfikna frågor till min mamma när jag tittade genom olika tidningstexter.
Det fanns två fotbollsplaner. En gräsplan (med trämål utan nät) denna sidan vägen bakom små- och mellanskolan. En grusplan på andra sidan vägen bakom storskolan. Första höstterminen var det mängder av ljusgröna mätarlarver (ej att förväxla med metarlarver) i träden över ena målet som var gjort av hönsnät. I tredje klass fick vi arrangerat en match mot Oderljunga skola. Vi förlorade med 1-3 men jag lyckades peta in målet (spelade högerytter).
På tal om träd fanns på små- och mellanskolans gavel (mot Ulfs Lanthandel) en lönn som på höstarna producerade lönnäsor, lönnens propellrar med frö i som man kunde klistra på näsan.
På gavelsidan, andra sidan ett staket fanns lanthandeln. Hit ringde min mamma varje fredag och beställde varor. Hon avslutade alla samtal med meningen ”…och så en Hela Världen och en Kalle Anka”. Den sistnämnda var till mig. Sen kom Börje hem med varorna till oss på eftermiddagen. Innan jag började skolan hade jag svårt att begripa varför ägaren till lanthandeln hette Börje och inte Ulf. När man gick i skolan fick man inte äta godis. Men det hände ändå att man smet in i lanthandeln och köpte ett litet paket jordnötter för 25 öre (ett stort kostade 50 öre). Eller på sommaren en enkel Festisglass också för 25 öre. Ville man ha en dubbel med två pinnar (som Igloo såg ut senare) blev det förstås 50 öre. Här kunde man också köpa spelkulor för 1 öre styck. Undantagna från regeln att inte köpa och äta godis på skoltid var Arturs båda barn från Maabygget, Laila och Lennart; de hade fått tillåtelse av sina föräldrar.
I storskolan på andra sidan vägen var Lennart Hedlund lärare för femte- och sjätteklassare. Jag kommer inte ihåg så många elever därifrån, men det fanns en tjej som hette Lena och som kallades för ”Rödräven”, varför vet jag inte. Där gick också den blonde, långhårige Keller J, som var duktig i fotboll och spelade i Bälinge BoIK:s pojklag. Tror även Kerstin O var en av storskolans elever såvida hon nu inte var ännu äldre. Hon var dotter till Siri O och de bodde granne med lanthandeln.
Kommer också ihåg att vi vid riksdagens högtidliga öppnande med de stampande karolinerna intågande fick se detta på TV:n i storskolan. Vid juletid ledde Lennart Hedlund långdansen som gick in och ut i båda skolhusen på båda sidorna vägen.
I mellanskolan, klass 3-4, på vår sida vägen minns jag desto fler. Alla Wingrenarna som jag tror var kusiner med varandra, de flesta. Christer, Ulf, Margareta (Einars dotter). Ytterligare en Wingren var Bodil som bara var ett år äldre än jag. Pia O och Evert M (bra i fotboll och långt senare kom han att bli min närmaste chef på jobbet) kommer jag också ihåg, liksom syskonen Bo O. och Ingrid O, samt deras granne Tomas B, alla tre från Sjöbygget. Från Bällinge kom en hel hop, som alla steg på skolbussen där. Kusinerna Fifi S och Gerd S, Mats P och Dick D, samt Madde R. I Maabygget plockades tre elever upp, redan nämnda Lennart och hans syster Laila (som gick i storskolan) samt den blonda Lisbet J. Säkert har jag nu glömt någon.
Bortom gräsplanen på vår sida, fanns något som kallades Vargabackarna, ännu ett tecken på att det förr fanns mycket vargar i trakten. Carl von Linné kom ju här förbi 1749 på sin skånska resa och efter att han passerat Bälinge kom han till Lärkesholm och godsägaren där visade några vargfällor han tillverkat.
Lite närmare vid gräsplanen hade vi också en tefatsbacke, eller snarare en isad ränna som var precis lagom stor för ett tefat att åka åt gången. En annan vintersysselsättning var ”kröning”, dvs att man ”mulade” in någons ansikte med snö. Inte lika roligt.
Matbespisning fanns på övervåningen av små- och mellanskolan. Första året fick föräldrarna betala för maten och som tecken på att det var betalt fick vi ljusmintgröna kuponger som skulle stämplas vid varje måltid. Vi gick i skolan på lördagar också, åtminstone de två första åren. Då fick vi ha frukt med oss. Hemma gjorde vi som tradition att när vi kom hem vid lunchtiden på lördagar fick vi alltid vår favoriträtt potatismos och tjock kokad korv. Det var alltid något extra. Och sen Hylands hörna på TV på kvällen.
En eftermiddag efter skolans slut när vi stod och väntade på skolskjutsen upptäckte Tomas B att det rök från ovanvåningen (matbespisningen). Han larmade på något sätt brandkåren som kom senare. Troligen hade någon glömt någon platta på eller liknande.
I tredje klass åkte jag och Gunilla O till Perstorp med buss. Tror det var något läkar- eller tandläkarbesök. Men vi missade bussen hem. Helen (som gick i skolan i Perstorp), rödhårig storasyster till Carina i Örahult, såg oss och ringde någon så att vi kom hem till Ulfs igen. Då fick vi nöja oss med kalla köttskivor på knäckebröd i matbespisningen.
Min första examen var 1966. Då fick vi elever framföra två skådespel. I det ena hade vi alla olika sorters blommor i kräppapper på huvudet. Eftersom jag var minst fick jag vara den minsta blomman och jag minns ännu de första orden i versen jag skulle säga: ”Lilla klöverblomman jag är”. Vilka som spelade de andra blommorna har jag glömt. Däremot kommer jag aldrig att glömma att Tommy spelade trädgårdsmästaren som iklädd en militärgrön regnrock gick omkring med sin vattenkanna och vattnade oss blommor.
I det andra framförandet skulle vi föreställa rövarna i Kamomilla stad. Men eftersom vi var fler i klasserna än rövarna fick vi inga speciella roller där. Utom Ann-Sofie som fick vara Jonatan som i andra versen vill ha en polkagris ibland, och då stoppade hon en rödvit polkagriskaramell i munnen.
”Nu drar vi ut på rövarstråt,
Ja, vi ska ut och röva,
Men bara sånt vi kommer åt
Och sånt vi kan behöva.
Nu är det mörkt kring stad och land,
Nu sover folk så gott dom kan
Nu drar vi vår väg med vår säck och vår spann,
Både Kasper och Jesper och Jonatan.
Vi går till Kamomilla stad
Till bageributiken.
Där tar vi bröd och lemonad,
Så ingen blir besviken.
Det händer nog att Jonatan
Vill ha en polkagris ibland.
Men annars så tar vi så lite vi kan,
Både Kasper och Jesper och Jonatan.”
När jag började andra klass var det i Vasabyggets skola. Eftersom min lillasyster var den enda som skulle börja i Ulfs det året lades småskolan i Ulfs ned.
Men i tredje klass (1967-68) var jag tillbaks i Ulfs, för mellanskolan fanns fortfarande. Småskolan hade nu förvandlats till slöjdsal. Där var Lennart Hedlund min slöjdlärare. Det enda jag minns jag tillverkade där var en kyckling som jag lövsågade ut och som sattes på en underdel som målades grön. Kycklingen fick förstås gul färg.
Ett starkt minne från en av dessa slöjdtimmar var när vaktmästaren kom in i salen och meddelade Hedlund att det var telefon från sjukhuset. Det visade sig senare att Hedlunds fru Ingar hade dött. Lite senare kom vaktmästaren ut på gården med en flagga, hissade upp den i topp och sen ner igen på halv stång.
På tal om slöjd, bedrev Siri O syslöjd i den andra gaveln av huset. Tror vi fick prova på det också någon termin. I det lilla rummet fanns på gaveln ett fönster. Under en storm föll ett träd in genom fönstret så att glassplittret yrde. Tror att vi upptäckte det när vi kom till skolan en dag.
I vår 3-4-klass hade det nu tillkommit elever som tidigare gått i Vasabygget, som Arne M, norrländska syskonen Per och Karin S, Anneli, Gunilla O, Jonny N, Sven L och Bodil W. På tal om Sven L, fick jag för första gången smygröka med honom nere vid gräsplanen. Han hade knyckt några fimpar hemifrån.
Vår fröken var först Kerstin G, men när hon blev sjuk fick vi först en lärare som pratade blekingska, Rolf P, och senare en mycket ung lärare, Yngve P. Yngve kom med modernare fläktar och jag var mycket tacksam mot honom, för vi slapp ”sjunga upp” (som vi tidigare gjort) för att få betyg i musik.
Som tidigare nämnts återknöt jag bekantskapen med Evert M långt senare. Ytterligare ett bekant ansikte från Ulfs, Tommy, kom jag i samma klass med igen, av en slump, i en helt annan skola, i femte klass i Örkelljunga. Tommy hade flyttat redan efter ettan (från Djurabygget), jag efter trean (från Bälinge). Jag gick sen fyran i Åsljunga innan vi återförenades i femman. Vi gick sen i samma klass ända till och med nian. Hans pappa, Börje spelade förresten i sin ungdom i Bälinges A-lag i fotboll. När vi gick på högstadiet skjutsade han eller Tommys mamma (född Hellgren) oss ganska ofta för att se på Rögle i Ängelholm.
Även om minnena väller fram från alla håll, har jag säkert glömt mycket. Särskilt namn och personer. Är det någon som gick i Ulfs skola 1965-68 eller känner till någon som gjorde det får ni gärna lägga till namn eller minnen från den perioden.
Vi tittar till klassfotot från 1965 en sista gång.
Andersson, Andreasson, Bill, Harrysson, Jergmar, Klasson, Ludvigsson, Nilsson, Nord, Svensson, Yngvesson var efternamnen, i bokstavsordning.
Mats Klasson
PS. Som ni märkt har jag genomgående stavat Ulfs med F, för så stavades det på 60-talet. Nu stavas det med V, Ulvs. DS.
Lämna en replik