Kategori Övrigt

Mina minnen av Mats Klasson sträcker sig längre tillbaks än jag först tänkte och jag ska ärligen säga att jag inte minns hur många år vi känt varandra Mestadels kände vi varandra via Internet, men vi träffades också flera gånger. Hur många år det nu blivit kan jag inte räkna ut – dels är jag usel på matematik och dels har jag svårt att minnas vilket år vad hände. Oftast är det längre tillbaka än jag först gissat.

Vad jag vet är att Kafé K fyllde 14 år sommaren 2022 så då borde det fyllt 15 vid det här laget...

December 2022

Anders braskade inte så nu får vi se om julen gör det istället – eller om det blir tvärtom och den slaskar. Det lär vi se senare i krönikan. Jag skriver ju inte hela krönikan på en dag – jag skriver lite då och då så jag inte glömmer något. I skrivande stund är det bara början på december.

Snön som kom i november har i alla fall äntligen smält bort. Ute är det åter grönt som på en fotbollsplan – jo, jag ser en del VM-fotboll nu. I slutet på krönikan kommer vi veta vem som vann...

Pastoral till M.H. ( Mel: Le Tourbillon)

*

Din kärlek var rik

Av tonsatt mystik

Och hednisk lyrik

Med skogserotik

Ditt djup var en tjärn

Eller cistern

Med bottenlös musik

Dina blyga läppar skalv

Och gav sig hän

Bland mo och morän

Och under trädens höga valv

Gjorde du mig så ödmjukt vän

Just under skogens valv av trän

*

Bädden av dun

Din brunn en kassun

På armen små fjun

Din själ opportun

Men fylld av begär

På kärleksbesvär

Mot åtrå ej immun

Dina lystna blickar sköt

Kärleken pil

Eller missil

Och när vi sammanflätna flöt

Öppnades ursprungets ventil

Djupt till vulkaner...

Till Greta

Inspirerad av Greta Thunbergs tal på FN:s klimatmöte i USA 2019 (men delvis även på den dokumentärfilm om hennes resa dit). Talet är ett av de starkaste tal jag någonsin hört – helt i klass med Martin Luther Kings ”I have a dream”.

Dina blickar är som flageoletter

Som kullrar klander där i maktens tempel

Din sanning dunkar dit en lögnens stämpel

På höga herrar och dess marionetter

.

Du blir så mörk men ändå ser jag ljuset

Som lyser upp det allvarstyngda rummet

Och din gestalt rasar som skummet

Från vilda vågor genom mediabruset

.

Ditt tal är vassa flis...

Till den det vederbör

–

Tänk om jag vore ung igen

Och du kallade mig din vän

Ja tänk om alla om och men

Försvann och allt som fanns var kvar till sen

–

Vi kunde lära mången lek

Utforska tysta lätta smek

I glömska från all maktens svek

när nattens matta månsken gör dig blek

–

Din hud bär alabasterns sken

Vid hals och axlar, nyckelben

Dock är den inte alls som sten

nej den är mjuk och varm, alldeles len

–

Bak slöjan av din ögonfrans

Pupillens djup har vacker krans

Av blå safirers ädla glans

Som får logiken mista all balans

–

En stig av bleka, retfullt små

Fräknar över näsan...