Kategori Kåserier

Den 23 juli 1955 gifte sig mina föräldrar Ethel och Gösta, då 21 och 28 år gamla, i Allerums kyrka.
Det är 65 år sedan i idag.

Mammas morbror hade omkommit tragiskt i en motorcykelolycka en tid innan så det blev ett litet bröllop så att säga. Men det bestämdes att bröllopsplanerna skulle följas trots morbroderns olycka. Så blev det.

På bröllopsdagens morgon vaknade min mamma med en allergisk reaktion vilket gjorde att hennes brudskor nästan blev för små, men det löste sig det också, med hjälp av kalla handduksomlägg.

Vittnen var deras goda vänner Gunnel och Sven...

Jag åkte ofta hölass som barn. De avslutades ofta med ett hopp till ladan från släpet. Jag tyckte om det mycket. Som yngre tonåring drömde jag nog om högre hus och en slags storstadspuls. Den längtan ligger på grusvägen upp mot mina morföräldrars gamla hus nu. Den där längtan var nämligen finast just i teorin och inte lika mycket nuförtiden. Nu är min längtan istället stora ängar och barfotafötterna över gräset som luktar som de där första dagarna på sommarlovet. Alla saker som skulle hända under sommaren som redan nu hade startat som ett allt större pirrande i magen...

Att tillfälligtvis bo i Portugal och skapa nya sätt att laga mat
Första veckorna letade vi varor som liknade de vi hittar i Sverige. En del fanns motsvarande, annat fann vi inte. Förvirringen var inte total, men ändå rätt snärjig. Hur skulle vi lösa detta? God mat är halva nöjet med livet. Vi gillar att laga mat och äter helst hemma. Utom någon gång ibland när vi går ut på lokal med vänner eller bara för att det är mysigt att sitta på krogen istället för i lägenheten.

”Nämen har de inte prinskorv? Ingen naturell yoghurt? Vanlig hederlig fet mjölk?”

Vi köpte koncen...

Med ett halvt öga tittar jag på kronprinsessan. I blå klänning och behängd med glittrande smycken håller hon sitt myndighetstal.

Samtidigt packar jag det sista. Nu bortåt den soliga kvällen ska jag ta bussen, sen tåget till Malmö och till slut nattåget via Trelleborg, med tågfärjan till Rostock och sen vakna upp nästa morgon i nattkupén när vi närmar oss Berlin.

Det var tre år sen jag var i Berlin förra gången. Då hyrde vi några källarrum hos en helt vanlig familj i Öst-Berlin. Innan de gick till jobbet på dagarna hade de dukut upp frukost till oss uppe i vardagsrummet...

Ett tyskt ordskämt som fungerar för att orden ”dieser Welt” och ”Bielefeld” rimmar.

”Und sehen wir uns nicht in dieser Welt,
dann sehen wir uns in Bielefeld”

Bielefeld är en liten stad i Ostwestfalen-Lippe-regionen. Staden är bara en småstad. En gång frågade sig en satirtidning: Finns staden överhuvudtaget, eller är den bara en skylt på Autobahn som inte leder någonstans?
Det blev ett skämt som gick runt i hela Tyskland och nu för tiden ler man ofta, när man pratar om Bielefeld. Jag själv har varit där på en klassresa.

Här är en länk till en sida för att bättre förstå skämt...