K-märkta ord 18/2-18

K-logoLo

Välkommen till (Kafé) K- märkta ord.

Här ska vi försöka skapa en ordlista med utrotningshotade ord som är användbara men som av någon anledning verkar ha glömts bort. Ord som kanske tillför en nyans som saknas i det vardagliga ordförrådet som vi nyttjar. Kanske man kan se det som ett sätt att försöka bevara nyanserna i vårt rika språk.

Skicka gärna förslag på ord som du tycker är bortglömda och som borde bevaras eller få en renässans. Förklara gärna varför och vilken nyans det ordet tillför – ordet som används oftast nu för tiden kanske har en annan nyans. En mening som exemplifierar användningen vore också trevligt.

Jag går då och då igenom insända ord och ser till att relevanta ord får sin k-märkta plats här på fiket. Skicka in ditt bidrag till mazken@kafe-k.se


 

dagensord

 

Citationstecken

(eller citattecken alternativt anföringstecken). Folk försöker sig på att använda ett ord som de tydligen inte vet vad det betyder – de säger av någon oförklarlig anledning ”sitiuationstecken”. Något sådant tecken existerar dock inte. En situation går bra att beskriva utan speciella tecken. Citationstecken däremot bör användas vid citat, repliker eller särskilda begrepp och finns i olika varianter, enkla eller dubbla och som ”typografiska (sneda) citationstecken” eller som >>vinkelcitationstecken<<.

(mazken)


arkiv

Bums

Ett kort behändigt ord som betyder att man ska göra något med det samma, genast. ”Bums i säng!” hörde man ofta på 60-talet både hemma och på TV. Men redan på 70-talet tror jag det försvann. Dagens ungdom som läser ordet tror det handlar om luffare.

(Mats Klasson)


Desto
Är trött på det där jujujandet som sprider sig på destos bekostnad. Snart är det väl någon som säger desto-desto också, vilket skulle vara ännu värre. Exempel:
En jujujare skulle väl säga så här: Ju fler som säger ju och ju, ju bättre är det. 
Så här bör det vara: Ju fler som säger ju och desto, desto bättre är det. 

(Mats Klasson)


Fuffens

Jag tycker att ”fuffens” ska k-märkas. Förr i tiden betydde fuffens att ha något skumt för sig, typ kriminellt. Men idag tror jag fuffens är helt glömt i såna sammanhang. Det har nog blivit lite sött att ha något fuffens för sig, typ vänsterprassel. En glidning således i betydelse, om det används alls!

(Kjell Nilsson)


Geschwint

Är väl egentligen ett tyskt låneord men det har ju varit vanligt förekommande i det svenska språket sedan lång tid. Jag tycker att det sammanfattar orden enkelt, lätt och snabbt samt uttrycket utan svårighet – i ett ord och har därför en alldeles egen nyans.

Exempel: Flytten gick förvånansvärt geschwint.

(mazken)


Gille
I betydelsen fest. Ett tag efter att gille försvann som festord, kom det att leva kvar i gillestuga, men sådana finns väl knappt kvar heller. Från början var ju gille en sammanslutning av hantverkare i ett skrå. Det var kanske för att de höll gille så ofta som gjorde att det senare i första hand fick betydelsen fest. Här i trakterna har vi en kakbagare som använder ordet i firmanamnet. Andra fest-ord genom åren: kalas, party, hippa.

(Mats Klasson)


Gredelin

Färgen gredelin hör man sällan talas om nu för tiden. Alla säger Lila (eller violett) och det är inte samma sak. Gredelin är egentligen en mycket blekare nyans av lila – som oblekt lingarn. Jfr franskan gridelin/gris de lin. Ta fram de gamla böckerna i mitt exempel och titta på kulören.

Exempel: Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin…

(mazken)


Honom
Detta personliga pronomen som allt oftare ersätts av han. Den kvinnliga motsvarigheten henne verkar inte vara lika hotat, av någon anledning. Rolle Stoltz använde som bekant ett gammalt stockholmskt uttal, med ett uttalat O-ljud i första stavelsen, ”hOnåmm”. Jag använder det vanligare uttalet ”hånnåm”.

(Mats Klasson)


Knaprig

Knaprig är ett ord som på grund av det amerikanska i reklamen allt mer försvunnit. Nu sägs det alltid att saker istället är krispiga – ett ord jag har svårt för. Snön eller vintern kan möjligtvis vara krispig och det är något helt annat.

Exempel: Åh, så knapriga chipsen är.

(mazken)


Kvällsvard

Förr åt man middag vid middagstid – det vill säga mitt på dagen, det som i modern tid kallas lunch. Nu äter man middag på eftermiddagen/kvällen. Därför har liksom ordet kvällsvard kommit i kläm. Huvudmålet bör ju ur näringssynpunkt vara tidigt när man fortfarande behövde energin. Till kvällsvarden behövs inte lika mycket energi eftersom man ska sova snart. Kvällsvard är ett fint ord anser jag och jag vill således slå ett slag för det.

(mazken)


Käck

Numera verkar detta ha blivit ett dialektalt ord från västkusten, men i min barndom och förstås även innan dess var det ett ord som användes i hela Sverige. Framåt, trevlig, söt kan man väl översätta det med. På tal om käck har ungdomens ord för någon eller något som är bra och eftersträvansvärt förändrats genom åren. I mina tonår var det ”tuff” som gällde, sen kom ”flott” en kort period. Nu är inneordet ”cool”. Kanske ni kan komma på fler?

(Mats Klasson)


Lappri

Ett ord som härstammar från uttrycket att lappa trasiga saker. Det har sedermera kommit att stå för saker som inte är värda att spara, det vill säga strunt och oviktigheter. Till detta kommer ord som sammansatt med lappri har likande betydelser. Lapprisdon (struntsaker), lappriaffärer (oviktiga göromål), lapprisprat (struntprat) etc.

(mazken)


Nipper

Egentligen nipp i singularis, men nästan alltid i pluralformen nipper. Men nipper menas allsköns grannlåt i form av smycken och krimskrams av ringa värde. Förr hade nästan alla kvinnor och flickor nipper – i alla fall de som hade råd, men kanske inte de riktigt rika eftersom de istället hade dyrbara smycken. Nipperna förvarades oftast i ett nipperskrin. Mina dotterdöttrar har gott om nipper i form av hårspännen, armband och dylikt. Jag tycker att ordet är värt att K-märkas.

(mazken)


Ogärningsman

Ett ord som jag skrivit om förr och som jag adopterat på en sida för utrotningshotade ord. En livsgärning är ju vanligtvis något bra man utfört. Scouterna gör sina goda gärningar. Därför anser jag att en gärningsman prompt inte måste vara någon som gjort något illdåd. Men en ogärningsman är definitivt en som begår förbrytelser.

Exempel: Polisen jagar en ogärningsman i skogarna.

(mazken)


Skoflickare

Kanske redan helt utrotat. Skomakare är ju en som tillverkar skor, jfr engelskans shoemaker (make = göra/tillverka). Skoflickaren reparerar endast skor precis som kittelflickaren lagade kittlar. Gå in till en modern skomakare och fråga om de kan tillverka ett par skor åt dig så får vi se vad han svarar. Jag föreslår att de flesta skomakare byter texten på sin skylt till skoflickare.

(mazken)


Skulor

När jag var liten trodde jag att skulor endast betydde potatisskal. Men skulor är ju allt matavfall som man inte tillreder (nu för tiden äter man potatisskal). Man gav skulorna till grisarna. I bondesamhället tog nog allt ätbart omhand men skulorna fick grisen eller hönsen. Vi ger våra skulor till hönsen – men bara de vegetariska. Matrester är något helt annat – de kan man ha i matlådan.

Exempel: Var snäll att gå ut med skulorna till grisarna.

(mazken)


Slaskhink

Innan sopnedkastens tid sopsorterades det också. Blött köksavfall hamnade i slaskhinken och hamnade så småningom på komposten eller hos grisarna.

Exempel: Var snäll att ta ut slaskhinken och ge skulorna till grisarna.

(mazken)


Slattikor
Ett ord som troligen bara använts av en enda person, min farmor. Det var ett slags inneskor med öppen häl som ungefär lät ”slattika, slattika, slattika” när hon gick i dem på linoleumgolvet. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. Uppåt landet skulle dessa kallas tofflor. Vi i vår familj kallade sådana för morgonskor eller morgontofflor. Tofflor för oss var alltid trätofflor, som norrutlänningarna kallade träskor. Men träskor för oss var sådana som INTE hade öppet för hälen. Skor=fotbeklädnad som omslöt även hälen. Tofflor=fotbeklädnad som INTE omslöt hälen. Slattikor=Morgontofflor som bars av min farmor.

(Mats Klasson)


Spisa

I dubbel bemärkelse. 1) Att spisa i betydelsen att äta. Ganska naturligt eftersom maten kommer ju tillreds på just spisen. Men det hör man sällan idag. 2) Att spisa skivor. De yngre kanske tror att det härvidlag menas korvskivor, men så är det ju inte. Vad som menas är att spisa grammofonskivor. Man kunde spisa jazz till exempel, om man idag spisar hiphop är väl mer osäkert, men ibland får ju orden en renässans.

Exempel: Vad vill du ha att spisa? Korv och jazz.

(mazken)


Stygg

Kanske ordet är vanligare dialektalt någonstans, men här hos mig hör jag det aldrig. Ofta säger man dum eller elak. Dum tycker jag är mer dum i huvudet eller korkad. Elak är mer än läggning – en elak människa. Stygg däremot tycker jag hör mer ihop med en speciell händelse – man kan göra något styggt utan att vara en elak människa.

Exempel: Det var styggt att dig att ta bollen från honom.

(mazken)


Städsla

Ett fint gammalt ord som ju betyder anställa eller att ta i sin tjänst. Det sades väl oftast förr när man städslade en piga eller liknande – men nog tycker jag att det fungerar fortfarande. Speciellt som det nu i och med rutavdraget har blivit allt vanligare att städsla någon för städning i hemmet eller liknande. Att kalla en sådan person piga är nog väldigt politiskt inkorrekt av någon anledning.

(mazken)


Tillbringa 

Numera används tyvärr alltför ofta det svengelska ordet spendera både när det gäller tid och pengar. Att stålarna spenderas eller slösas gör mig inte så mycket, men sin tid ska man tillbringa på sommaren i trädgården, varför inte med en tillbringare saft på bordet. Använd tillbringa!

(Mats Klasson)

23 kommentarer till K-märkta ord 18/2-18

  • mazken  säger:

    Jag använder nog ordet tillbringa ibland. Tillbringare använder jag dock inte lika ofta.

    • Mats Klasson  säger:

      Du njuter kanske hellre av drycker som inte passar så bra i tillbringare. :-)

    • anna  säger:

      Kollijox, ögonaböj och spillkum. Är de månne bekanta?

      • mazken  säger:

        Mejla mig gärna dessa och skriv en förklaring till dem så bygger vi på listan med ord :-) mazken@kafe-k.se

  • Ethel  säger:

    Geschwint använde min mormor flitigt (hon dog i början av 1970-talet). Gjorde att jag under mitt liv använt det ofta. Både för att det påminner mig om mormor och för att jag gillar ordet.

  • mazken  säger:

    Fuffens – det använder jag nog ofta, men då i en lindrigare bemärkelsen som du pekar på. Kul att lära sig något nytt. Men jag häller med om att vänsterprassel är lite sött ;-) Men eftersom jag ju är ogift eller ens sambo så kan det kanske knapps ens ses som något fuffens eller ens vänsterprassel – bara prassel…

  • Raffael Otte  säger:

    https://www.youtube.com/watch?v=imJyvplyOLQ FUFFENS. Laleh använder ordet i sin lat om sin storebror….

    • Ethel  säger:

      Kul, Raffael!

  • Raffael Otte  säger:

    Pa Tyska är ”geschwind”(skrivit med en ”d”) ett poetiskt ord (lite gammalmodig idag, men det finns detta ord i sagor eller dikter) som betyder ”snabb” eller ”hastig”

    • mazken  säger:

      Intressant med ett D på slutet. Man lär så länge man lever. Det är väl helt enkelt en försvenskad böjning av ordet – för med T har det alltid varit i svenskan ;-)

      • Mats Klasson  säger:

        Det är väl samma fenomen som pojknamnet Gerd (t ex Gerd Müller), som på svenska killar blir Gert. D i slutet på ord i tyska uttalas som T, helt enkelt. Gerd på svenska (som uttalas med D på slutet) blir ju ett flicknamn.

  • mazken  säger:

    Mats! Påminner ordet bums småskitarna om ordet luffare? Hur tänker de då? Är det månne något skånskt som jag inte förstår…?

    • Mats Klasson  säger:

      De tänker förstås på det engelska ordet ”bum” (som förutom luffare kan betyda rumpa).

  • Birgitta Österlund  säger:

    ..tycker om… utbytt av …tänker om…
    ”Vad tycker du om det?” Är för mig en stor skillnad i betydelse mot ”Vad tänker du om det? Kanske är jag ensam om den tanken, men reagerar vid varje intervju.

    • mazken  säger:

      Självklart är det skillnad. Båda frågorna är ju relevanta beroende på vad utfrågaren undrar över ;-)

    • Ethel  säger:

      Håller med dig Birgitta. Dessutom blir det vanligare och vanligare att istället för att fråga tycker eller tänker OM något, fråga ”vad tänker eller tycker du KRING det. Reagerar jag på :-).

  • mazken  säger:

    Angående ”honom”. Dessutom är det ju så grammatiskt galet att det skär i kroppen när man hör det. Då bör de ju även säga ” ge den till jag”…

  • Raffael Otte  säger:

    Angående ”desto” . Det finns många ord på Svenska och på Tyska (eller även på Engelska !!) som är nästan liksom eller har samma rötter. Oftast även när något Svensk ord är olika som Tyska det finns något annat äldre ord för samma saken som är nästan liksom med Tyska. ”Äldre” är ett bra exempel. Säga man ”gammlare” på Svenska ? Jag vet inte just nu om man gör så.

    Ordet ”gammal” är säkert ett Svensk ord. Kanske det kom till Tyskland under 30 ar kriget ?? För vi har en ord pa Tyska som heter: ”vergammelt”. Pa Svenska skulle det vara ”rutten” (som ”rotten” pa Engelska). Betydningen är klart, när mat har blivit väldig ”gammal” är den ”rutten”. Vad som heter ”gammal” på Svenska, heter ”alt” på Tyska. Gamla Stan = ”Die alte Stadt” eller egentligen bara ”Die Altstadt”. Men nu syns det som om det finns en ord pa Svenska som säkert har sina rötter i Tyska orden ”alt” , nämligen när man säger ”äldre”. I Tyskland säger man ”alt – älter -am ältesten”.

    Och ”desto” är ett ord som finns liksom i Tyskland. Je früher du kommst, desto (eller um so) besser” När jag började lära mig Svenska blev jag helt fascinerad av hur nära Svenska, Tyska och Engelska hänger ihop :)

    • mazken  säger:

      På svenska säger man gammal – äldre – äldst.

  • Raffael Otte  säger:

    jag undrar vilka rötter ordet ”gammal” har ?

    • mazken  säger:

      Troligtvis från det germaska ordet gam – som lär betyda vinter. Någon har levat si eller så många vintrar,

  • Raffael Otte  säger:

    citationstecken heter Anführungszeichen på Tyska

    • mazken  säger:

      Ja – det är väl samma ord som det svenska anföringstecken ;-)

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>