K-märkta ord 10/12

K-logoLo

Välkommen till (Kafé) K- märkta ord.

Här ska vi försöka skapa en ordlista med utrotningshotade ord som är användbara men som av någon anledning verkar ha glömts bort. Ord som kanske tillför en nyans som saknas i det vardagliga ordförrådet som vi nyttjar. Kanske man kan se det som ett sätt att försöka bevara nyanserna i vårt rika språk.

Skicka gärna förslag på ord som du tycker är bortglömda och som borde bevaras eller få en renässans. Förklara gärna varför och vilken nyans det ordet tillför – ordet som används oftast nu för tiden kanske har en annan nyans. En mening som exemplifierar användningen vore också trevligt.

Jag går då och då igenom insända ord och ser till att relevanta ord får sin k-märkta plats här på fiket. Skicka in ditt bidrag till mazken@kafe-k.se


 

dagensord

Annorstädes

På annat ställe och annanstans är synonymer till detta ord. Men synonymer är alltid bra att samla på sig så att man slipper upprepningar.

(mazken)

Givit

Att det blir en blå markering under ord när man skriver i word och man får förklaringen att ordet kan verka gammaldags gör att jag inser att jag har ett rikt språk. Idag säger den största delen av medborgarna gett istället för givit. Personligen föredrar jag givit eftersom jag fått lära mig att det heter ge – gav – givit.

(mazken)

Vuxit

Jag har vuxit upp i Stockholm. Idag säger nog de allra flesta växt upp. För mig låter det detta lite slarvigt då jag anser att ordet vuxit är intimt förknippat med ordet vuxen. En växt gror i myllan.

(mazken)


arkiv

Bildrör

De som är födda efter att tekniken för bildskärmar gjorde framsteg via LCD och LED vet inte vad ett bildrör är. Men alla gamla TV-apparater – även datamonitorer – hade ett bildrör. Det spelade ingen roll hur stor bildskärmen var, bildröret var alltid lika tjockt/djupt. Nu för tiden existerar inte ens företeelsen mer än på antikrundan.

(mazken)


Bo och bostad
Är så trött på svengelskan som väller in, även i våra hus. Numera verkar alla leva i sitt hus eller sin lägenhet, ingen bor någonstans längre. Samma gäller begreppet bostad. Om någon t ex söker bostad i Stockholm, söker denne numera boende, inte bostad. För mig är boende de människor som redan bor i sina bostäder. Därför är det mycket lätt att hitta boende i Stockholm, det finns över miljonen, men bostäder (som är lediga) är det värre med.

(Mats Klasson)


Bums

Ett kort behändigt ord som betyder att man ska göra något med det samma, genast. ”Bums i säng!” hörde man ofta på 60-talet både hemma och på TV. Men redan på 70-talet tror jag det försvann. Dagens ungdom som läser ordet tror det handlar om luffare.

(Mats Klasson)


Båta

Eftersom vi var inne på Frödings dikt ’ett gammalt bergtroll’, vill jag lägga till båta. Trollet säger på slutet ”men lite lär det väl båta”, dvs ”hjälpa”.
Jag har tonsatt den dikten och brukar sjunga den ibland, men ingen under 60 år förstår ordet båta.

(Ingegärd Sundell)


Citationstecken

(eller citattecken alternativt anföringstecken). Folk försöker sig på att använda ett ord som de tydligen inte vet vad det betyder – de säger av någon oförklarlig anledning ”sitiuationstecken”. Något sådant tecken existerar dock inte. En situation går bra att beskriva utan speciella tecken. Citationstecken däremot bör användas vid citat, repliker eller särskilda begrepp och finns i olika varianter, enkla eller dubbla och som ”typografiska (sneda) citationstecken” eller som >>vinkelcitationstecken<<.

(mazken)


Desto
Är trött på det där jujujandet som sprider sig på destos bekostnad. Snart är det väl någon som säger desto-desto också, vilket skulle vara ännu värre. Exempel:
En jujujare skulle väl säga så här: Ju fler som säger ju och ju, ju bättre är det. 
Så här bör det vara: Ju fler som säger ju och desto, desto bättre är det. 

(Mats Klasson)


Diskett
Ett sätt att lagra datafiler, innan CD-ROM-skivan och USB-minnet kom. Den vanligaste var 3,5-tumsdisketten som innehöll 1,44 Mb, vilket var oerhört mycket för mig som på min gamla ZX Sinclair Spectrum-dator endast hade 48 Kb minne och bara ljudkassetter som lagringmedium.

(Mats Klasson)


Drickablandning
Svagdricka blandad med mjölk. I mina hemtrakter i Skåne dracks detta oftast till rätten bottegröd (gråärtor som kokas ihop med potatis och mosas). Till detta serverades oftast lättrökt, kokt fläsk.

(Mats Klasson)


Filbunke
Eller ”filibunk” som vi sade. Fil eller filmjölk, dvs syrad fet mjölk som används som frukosträtt. På sommaren äter jag filibunk mest, med strösocker och kanel på och en tomatsmörgås till.

(Mats Klasson)


Framgent

Från och med nu och framåt. Så kan man väl sammanfatta ordet framgent. Sällan hör man de ordet som verkligen borde ha en given plats i det dagliga samtalet.

(mazken)


Framkallning
Innan de digitala kamerorna kom, använde man filmrullar i kameran. På dessa rullar lagrades bilderna som negativ (eller diapositiv). Med hjälp av kemikalier gör man i ett mörkrum dessa bilder ljusbeständiga. Negativen blir positiva när de överförs till fotopapper med hjälp av en förstoringsapparat. Diapositiven däremot används, efter framkallningen, som diapositivbilder i små ramar, att visas i en diabildsprojektor på en stor duk.

(Mats Klasson


Fuffens

Jag tycker att ”fuffens” ska k-märkas. Förr i tiden betydde fuffens att ha något skumt för sig, typ kriminellt. Men idag tror jag fuffens är helt glömt i såna sammanhang. Det har nog blivit lite sött att ha något fuffens för sig, typ vänsterprassel. En glidning således i betydelse, om det används alls!

(Kjell Nilsson)


Geschwint

Är väl egentligen ett tyskt låneord men det har ju varit vanligt förekommande i det svenska språket sedan lång tid. Jag tycker att det sammanfattar orden enkelt, lätt och snabbt samt uttrycket utan svårighet – i ett ord och har därför en alldeles egen nyans.

Exempel: Flytten gick förvånansvärt geschwint.

(mazken)


Gille
I betydelsen fest. Ett tag efter att gille försvann som festord, kom det att leva kvar i gillestuga, men sådana finns väl knappt kvar heller. Från början var ju gille en sammanslutning av hantverkare i ett skrå. Det var kanske för att de höll gille så ofta som gjorde att det senare i första hand fick betydelsen fest. Här i trakterna har vi en kakbagare som använder ordet i firmanamnet. Andra fest-ord genom åren: kalas, party, hippa.

(Mats Klasson)


Glytt och glöttig

Glytt, sa min mormor också, eller snarare glött, när det handlade om barn eller småttingar.

Till exempel när hon kom på besök och undrade var vi barnbarn höll hus: ”Var är glöttarna”?

Peps Persson har med ordet i någon sångtext, har jag för mig.

Och från glytt/glött är steget inte långt till glyttig/glöttig.

Om man är glöttig beter man sig barnsligt, fånigt, omoget, eller kanske är uppspelt på ett sätt som inte passar i situationen.

Inom politiken efterlyser vissa idag fler vuxna i rummet.

Alltså: att de andra inte ska vara så glöttiga.

Visst skulle det vara charmigt att höra fler – politiker och andra – använda detta kanske snart bortglömda ord.

Det vore inte det minsta glöttigt! tycker jag.

Kusinen glättig har inte riktigt samma betydelse – och behöver nog ingen K-märkning ännu?

(Bosse Freij)


Gredelin

Färgen gredelin hör man sällan talas om nu för tiden. Alla säger Lila (eller violett) och det är inte samma sak. Gredelin är egentligen en mycket blekare nyans av lila – som oblekt lingarn. Jfr franskan gridelin/gris de lin. Ta fram de gamla böckerna i mitt exempel och titta på kulören.

Exempel: Tant Brun, tant Grön och tant Gredelin…

(mazken)


Gunstig (Gunst)

Nådig, vänlig – välvilja visad från företrädesvis överordnad eller någon med högre status. Sällan hörs detta trevliga ord numera och kanske det beror på att det är politiskt korrekt att alla är lika mycket värda. Det är gott – men ordet gunstig (gunstlig) bör ändå K-märkas.

(mazken)


Gynnare

Senast jag hörde det ordet så var det inte i dess rätta betydelse. Ordet verkar mer användas som en synonym till filur eller busig person. En gynnare är ju egentligen precis som det låter – en person som gynnar någon annan. En välgörare helt enkelt.

(mazken)


Hinsides

Ett fint gammalt ord som sällan brukas längre. För den som inte vet kan jag berätta att det betyder på andra sidan, bortom, efter döden eller livet efter detta. Huruvida man tror på ett liv efter detta eller inte må vara varje människas val. Hinsides lär det visa sig…

(mazken)


Honom
Detta personliga pronomen som allt oftare ersätts av han. Den kvinnliga motsvarigheten henne verkar inte vara lika hotat, av någon anledning. Rolle Stoltz använde som bekant ett gammalt stockholmskt uttal, med ett uttalat O-ljud i första stavelsen, ”hOnåmm”. Jag använder det vanligare uttalet ”hånnåm”.

(Mats Klasson)


Ijåns
Ordet som var vanligt förr men som man nästan aldrig hör numera. Kanske är det dialektalt, men i så fall inte bara i sydsverige, för även värmlänningen Gustaf Fröding använder uttrycket i Ett gammalt bergtroll (ur Stänk och flikar utgiven 1896)
”Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns. ”

Ijåns betyder alltså nyss.

(Mats Klasson)


Kassett
I första hand ljudkassetter/kassettband (eller musikkassetter). Ljudkassetter var oinspelade kassetter som man kunde köpa och spela in på med mikrofon eller direkt från radion med sin kassettbandspelare. Musikkassetterna var färdiginspelade kassetter med musik. Musikkassetterna var ett format som var vanligt förekommande efter LP-skivan men före CD-skivan.
I andra hand videokassetten, främst för VHS. Även här fanns inspelningsbara VHS-kassetter på vilka man kunde spela in TV-program och färdiginspelade med filmer på.

(Mats Klasson)


Kavat

Troligtvis vet de flesta att ordet kavat betyder morsk, modig eller orädd. Dock hör man idag sällan ordet kavat användas, vilket jag tycker är tråkigt.

(mazken)


Knaprig

Knaprig är ett ord som på grund av det amerikanska i reklamen allt mer försvunnit. Nu sägs det alltid att saker istället är krispiga – ett ord jag har svårt för. Snön eller vintern kan möjligtvis vara krispig och det är något helt annat.

Exempel: Åh, så knapriga chipsen är.

(mazken)


Kvällsvard

Förr åt man middag vid middagstid – det vill säga mitt på dagen, det som i modern tid kallas lunch. Nu äter man middag på eftermiddagen/kvällen. Därför har liksom ordet kvällsvard kommit i kläm. Huvudmålet bör ju ur näringssynpunkt vara tidigt när man fortfarande behövde energin. Till kvällsvarden behövs inte lika mycket energi eftersom man ska sova snart. Kvällsvard är ett fint ord anser jag och jag vill således slå ett slag för det.

(mazken)


Käck

Numera verkar detta ha blivit ett dialektalt ord från västkusten, men i min barndom och förstås även innan dess var det ett ord som användes i hela Sverige. Framåt, trevlig, söt kan man väl översätta det med. På tal om käck har ungdomens ord för någon eller något som är bra och eftersträvansvärt förändrats genom åren. I mina tonår var det ”tuff” som gällde, sen kom ”flott” en kort period. Nu är inneordet ”cool”. Kanske ni kan komma på fler?

(Mats Klasson)


Lappri

Ett ord som härstammar från uttrycket att lappa trasiga saker. Det har sedermera kommit att stå för saker som inte är värda att spara, det vill säga strunt och oviktigheter. Till detta kommer ord som sammansatt med lappri har likande betydelser. Lapprisdon (struntsaker), lappriaffärer (oviktiga göromål), lapprisprat (struntprat) etc.

(mazken)


Lemonad
Någon gång på 1990-talet var vi på födelsedagsfest. Min pappa bad sin dotterdotter att ”få en lemonad till”. Hon gapade oförstående och förstod inte vad det var han bad om. Det enda ord hon kunde var ”läsk”. På 60-talet när jag växte upp var lemonad det vanligaste ordet för läskedrycker.

(Mats Klasson)


Nipper

Egentligen nipp i singularis, men nästan alltid i pluralformen nipper. Men nipper menas allsköns grannlåt i form av smycken och krimskrams av ringa värde. Förr hade nästan alla kvinnor och flickor nipper – i alla fall de som hade råd, men kanske inte de riktigt rika eftersom de istället hade dyrbara smycken. Nipperna förvarades oftast i ett nipperskrin. Mina dotterdöttrar har gott om nipper i form av hårspännen, armband och dylikt. Jag tycker att ordet är värt att K-märkas.

(mazken)


Nummerskiva

På de gamla bakelittelefonernas tid och ända in i plaståldern levde nummerskivan kvar som en naturlig del av telefonerandet. Till och med den designprisade ”kobran” hade nummerskiva. Hur var det Hans Alfredsson sa? ”Det roliga är inte att slå själva numret utan att följa med tillbaka – det är liksom som en resa.”

(mazken)


Näsvis

En mildare synonym till uppkäftig, som man nu hör ytterst sällan.

Kanske började ordet falla ur språkbruket redan när du-reformen infördes i slutet av 60-talet?

På något sätt känns det som att näsvis gör sig bäst i tilltal från den äldre generationen till den yngre:

”Nu ska fröken inte vara näsvis!”

Om jag skulle be min tonårsdotter att inte vara så näsvis skulle jag förmodligen få en oförstående blick tillbaka.

(Bosse Freij)


Ogärningsman

Ett ord som jag skrivit om förr och som jag adopterat på en sida för utrotningshotade ord. En livsgärning är ju vanligtvis något bra man utfört. Scouterna gör sina goda gärningar. Därför anser jag att en gärningsman prompt inte måste vara någon som gjort något illdåd. Men en ogärningsman är definitivt en som begår förbrytelser.

Exempel: Polisen jagar en ogärningsman i skogarna.

(mazken)


Petimeter

En petimeter är en snobb eller sprätt, någon som är pedantiskt noggrann med sin klädsel, och som utmärker sig genom ett struntviktigt beteende.

Några som passar bra in på beskrivningen är seriefiguren Fänrik Fjun i Knasen och major Frank Burns i TV-serien MASH.

Beteendet torde kunna påträffas även i det civila.

Det är nästan så att man går och längtar efter nästa tillfälle att få kalla någon för en petimeter.

(Bosse Freij)


Pläga

Jag går som jag plägar. Vanligtvis betyder det brukar, ha som vana. Alltså: Jag går som jag brukar. Men det kan även vara synonymt med förse, undfägna eller förpläga. Hur som helst bör det K-märkas.

(mazken)


Projektor
En maskin för att visa bilder eller film i ett mörkt rum på en ljus duk. För stillbilder fanns diaprojektorn (för att visa diabilder/diapositivbilder) och för film, filmprojektorn, främst för smalfilm i typerna 8mm eller super8. På biografer fanns ännu större projektorer för att visa film i större format (vanligast 35mm), då oftast också med ljud.
(Mats Klasson)


Ses

… som i ”vi ses nästa vecka”. Nuförtiden säger alla ”vi syns imorgon”. Då brukar jag svara ”Personligen syns jag jämt”. Troligtvis är det här oskicket något som kommer från TV:ns ungdom när programledaren sa ”Vi syns i rutan nästa vecka”. Detta är ju mer relevant efter de inte syntes i rutan förrän det var dags för nästa avsnitt. En programledare i TV kan ju inte säga ”vi ses” eftersom det bara är TV-tittaren som ser programledaren. Programledaren ser ju bara en TV-kamera.

(mazken)


Skoflickare

Kanske redan helt utrotat. Skomakare är ju en som tillverkar skor, jfr engelskans shoemaker (make = göra/tillverka). Skoflickaren reparerar endast skor precis som kittelflickaren lagade kittlar. Gå in till en modern skomakare och fråga om de kan tillverka ett par skor åt dig så får vi se vad han svarar. Jag föreslår att de flesta skomakare byter texten på sin skylt till skoflickare.

(mazken)


Skrivmaskin

En maskin som man skrev på/med. Var man en flitig användare av skrivmaskinen fick man förhårdnader på fingertopparna – i alla fall innan de elektriska dök upp på marknaden.

(mazken)


Skruffs

”Vad är det för skruffs där borta i hörnet? Sopa upp det!”

Skruffs är odefinierbart småskräp, på platser där man inte vill ha det.

Exakt vad det är spelar mindre roll, det kan vara ludd, små gruskorn, kaksmulor eller liknande.

Den som upptäcker skruffs ser gärna att det försvinner – men nog förtjänar skruffs att få finnas kvar i språkbruket?

(Bosse Freij)


Skulor

När jag var liten trodde jag att skulor endast betydde potatisskal. Men skulor är ju allt matavfall som man inte tillreder (nu för tiden äter man potatisskal). Man gav skulorna till grisarna. I bondesamhället tog nog allt ätbart omhand men skulorna fick grisen eller hönsen. Vi ger våra skulor till hönsen – men bara de vegetariska. Matrester är något helt annat – de kan man ha i matlådan.

Exempel: Var snäll att gå ut med skulorna till grisarna.

(mazken)


Slaskhink

Innan sopnedkastens tid sopsorterades det också. Blött köksavfall hamnade i slaskhinken och hamnade så småningom på komposten eller hos grisarna.

Exempel: Var snäll att ta ut slaskhinken och ge skulorna till grisarna.

(mazken)


Slattikor
Ett ord som troligen bara använts av en enda person, min farmor. Det var ett slags inneskor med öppen häl som ungefär lät ”slattika, slattika, slattika” när hon gick i dem på linoleumgolvet. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. Uppåt landet skulle dessa kallas tofflor. Vi i vår familj kallade sådana för morgonskor eller morgontofflor. Tofflor för oss var alltid trätofflor, som norrutlänningarna kallade träskor. Men träskor för oss var sådana som INTE hade öppet för hälen. Skor=fotbeklädnad som omslöt även hälen. Tofflor=fotbeklädnad som INTE omslöt hälen. Slattikor=Morgontofflor som bars av min farmor.

(Mats Klasson)


Spisa

I dubbel bemärkelse. 1) Att spisa i betydelsen att äta. Ganska naturligt eftersom maten kommer ju tillreds på just spisen. Men det hör man sällan idag. 2) Att spisa skivor. De yngre kanske tror att det härvidlag menas korvskivor, men så är det ju inte. Vad som menas är att spisa grammofonskivor. Man kunde spisa jazz till exempel, om man idag spisar hiphop är väl mer osäkert, men ibland får ju orden en renässans.

Exempel: Vad vill du ha att spisa? Korv och jazz.

(mazken)


Stygg

Kanske ordet är vanligare dialektalt någonstans, men här hos mig hör jag det aldrig. Ofta säger man dum eller elak. Dum tycker jag är mer dum i huvudet eller korkad. Elak är mer än läggning – en elak människa. Stygg däremot tycker jag hör mer ihop med en speciell händelse – man kan göra något styggt utan att vara en elak människa.

Exempel: Det var styggt att dig att ta bollen från honom.

(mazken)


Städsla

Ett fint gammalt ord som ju betyder anställa eller att ta i sin tjänst. Det sades väl oftast förr när man städslade en piga eller liknande – men nog tycker jag att det fungerar fortfarande. Speciellt som det nu i och med rutavdraget har blivit allt vanligare att städsla någon för städning i hemmet eller liknande. Att kalla en sådan person piga är nog väldigt politiskt inkorrekt av någon anledning.

(mazken)


Svärmorslucka

Jag såg en veteranbil på vägen – kanske det var en modern i gammal stil. Men den hade svärmorslucka. Baktill – där normalt bagageluckan är – finns svärmorsluckan. Ett extra säte som liksom fälls ut och där svärmor (eller andra) kan sitta utan skydd för väder och vind. Var man stoppade svärmors bagage vet jag dock inte.

(mazken)


Tillbringa 

Numera används tyvärr alltför ofta det svengelska ordet spendera både när det gäller tid och pengar. Att stålarna spenderas eller slösas gör mig inte så mycket, men sin tid ska man tillbringa på sommaren i trädgården, varför inte med en tillbringare saft på bordet. Använd tillbringa!

(Mats Klasson)


Tillförne

Tillförne (=tidigare)

Ex: Aldrig tillförne har jag varit med om att det snöat 1:a maj!

(Lars Ahlinder)


Tvivelsutan

Numera utkonkurrerat av ordet ”otvivelaktigt”. Synonymer är alltid av godo varför jag vill K-märka ”tvivelsutan”.

(mazken)


Uraktlåta

Detta gamla fina ord dök på fejjan häromdagen (tro det eller ej). Genast kände jag att jag vill slå ett slag för det. Synonymer är bl a: Försumma – Underlåta – Åsidosätta

(mazken)


Ölägga

”Ölägg nu inte allt på en gång”, kunde min mormor säga när hon gav mig en peng.

Vi är tillbaka i 1960-talets Skåne, när en peng kunde räcka till flera inköp.

Tyvärr har ordet idag allt mer börjat försvinna ur språkbruket.

Visserligen finns spendera, förslösa, göra slut på.

Men nog har ölägga en alldeles egen charm?

(Bosse Freij)

33 kommentarer till K-märkta ord 10/12

  • mazken  säger:

    Jag använder nog ordet tillbringa ibland. Tillbringare använder jag dock inte lika ofta.

    • Mats Klasson  säger:

      Du njuter kanske hellre av drycker som inte passar så bra i tillbringare. :-)

    • anna  säger:

      Kollijox, ögonaböj och spillkum. Är de månne bekanta?

      • mazken  säger:

        Mejla mig gärna dessa och skriv en förklaring till dem så bygger vi på listan med ord :-) mazken@kafe-k.se

  • Ethel  säger:

    Geschwint använde min mormor flitigt (hon dog i början av 1970-talet). Gjorde att jag under mitt liv använt det ofta. Både för att det påminner mig om mormor och för att jag gillar ordet.

  • mazken  säger:

    Fuffens – det använder jag nog ofta, men då i en lindrigare bemärkelsen som du pekar på. Kul att lära sig något nytt. Men jag häller med om att vänsterprassel är lite sött ;-) Men eftersom jag ju är ogift eller ens sambo så kan det kanske knapps ens ses som något fuffens eller ens vänsterprassel – bara prassel…

  • Raffael Otte  säger:

    https://www.youtube.com/watch?v=imJyvplyOLQ FUFFENS. Laleh använder ordet i sin lat om sin storebror….

    • Ethel  säger:

      Kul, Raffael!

  • Raffael Otte  säger:

    Pa Tyska är ”geschwind”(skrivit med en ”d”) ett poetiskt ord (lite gammalmodig idag, men det finns detta ord i sagor eller dikter) som betyder ”snabb” eller ”hastig”

    • mazken  säger:

      Intressant med ett D på slutet. Man lär så länge man lever. Det är väl helt enkelt en försvenskad böjning av ordet – för med T har det alltid varit i svenskan ;-)

      • Mats Klasson  säger:

        Det är väl samma fenomen som pojknamnet Gerd (t ex Gerd Müller), som på svenska killar blir Gert. D i slutet på ord i tyska uttalas som T, helt enkelt. Gerd på svenska (som uttalas med D på slutet) blir ju ett flicknamn.

  • mazken  säger:

    Mats! Påminner ordet bums småskitarna om ordet luffare? Hur tänker de då? Är det månne något skånskt som jag inte förstår…?

    • Mats Klasson  säger:

      De tänker förstås på det engelska ordet ”bum” (som förutom luffare kan betyda rumpa).

  • Birgitta Österlund  säger:

    ..tycker om… utbytt av …tänker om…
    ”Vad tycker du om det?” Är för mig en stor skillnad i betydelse mot ”Vad tänker du om det? Kanske är jag ensam om den tanken, men reagerar vid varje intervju.

    • mazken  säger:

      Självklart är det skillnad. Båda frågorna är ju relevanta beroende på vad utfrågaren undrar över ;-)

    • Ethel  säger:

      Håller med dig Birgitta. Dessutom blir det vanligare och vanligare att istället för att fråga tycker eller tänker OM något, fråga ”vad tänker eller tycker du KRING det. Reagerar jag på :-).

  • mazken  säger:

    Angående ”honom”. Dessutom är det ju så grammatiskt galet att det skär i kroppen när man hör det. Då bör de ju även säga ” ge den till jag”…

  • Raffael Otte  säger:

    Angående ”desto” . Det finns många ord på Svenska och på Tyska (eller även på Engelska !!) som är nästan liksom eller har samma rötter. Oftast även när något Svensk ord är olika som Tyska det finns något annat äldre ord för samma saken som är nästan liksom med Tyska. ”Äldre” är ett bra exempel. Säga man ”gammlare” på Svenska ? Jag vet inte just nu om man gör så.

    Ordet ”gammal” är säkert ett Svensk ord. Kanske det kom till Tyskland under 30 ar kriget ?? För vi har en ord pa Tyska som heter: ”vergammelt”. Pa Svenska skulle det vara ”rutten” (som ”rotten” pa Engelska). Betydningen är klart, när mat har blivit väldig ”gammal” är den ”rutten”. Vad som heter ”gammal” på Svenska, heter ”alt” på Tyska. Gamla Stan = ”Die alte Stadt” eller egentligen bara ”Die Altstadt”. Men nu syns det som om det finns en ord pa Svenska som säkert har sina rötter i Tyska orden ”alt” , nämligen när man säger ”äldre”. I Tyskland säger man ”alt – älter -am ältesten”.

    Och ”desto” är ett ord som finns liksom i Tyskland. Je früher du kommst, desto (eller um so) besser” När jag började lära mig Svenska blev jag helt fascinerad av hur nära Svenska, Tyska och Engelska hänger ihop :)

    • mazken  säger:

      På svenska säger man gammal – äldre – äldst.

  • Raffael Otte  säger:

    jag undrar vilka rötter ordet ”gammal” har ?

    • mazken  säger:

      Troligtvis från det germaska ordet gam – som lär betyda vinter. Någon har levat si eller så många vintrar,

  • Raffael Otte  säger:

    citationstecken heter Anführungszeichen på Tyska

    • mazken  säger:

      Ja – det är väl samma ord som det svenska anföringstecken ;-)

  • Mats Klasson  säger:

    De tre senaste ”övergiventeknikorden” framkallar (oops, ett annat gammalt ord från mörkrummet) en del minnen och associationer hos mig. Bildrör: När vi i början av 70-talet skaffade vår allra första färg-TV var den minst sagt lite känslig. Hade TVn blivit varm efter flera timmars tittande och man stängde av den, fick man inte sätta på den igen förrän den svalnat för då gick bildröret sönder. Nummerskiva: Sketchen med Hasse Alfredson var ju den där han predikade ”ettans princip”, men om han inte hade valt ettan så var andravalet nian, mest för att när man slog nian på nummerskivan fick han sin allra längsta resa med fingret tillbaks. Skrivmaskinen: När datorerna tagit över och skrivmaskinerna först försvann kunde man då och då läsa/höra historien om det storögda barnet som aldrig förr sett en skrivmaskin och som då yttrade: ”Wow, ett tangentbord som printar direkt!”

  • Ingegärd Sundell  säger:

    Eftersom vi är inne på Frödings dikt ”ett gammalt bergtroll”, vill jag lägga till ”båta”. Trollet säger på slutet ”men lite lär det väl båta”, dvs ”hjälpa”. Ni har kanske redan haft det.
    Jag har tonsatt den dikten och brukar sjunga den ibland, men ingen under 60 år förstår ordet ”båta”.

    • Mats Klasson  säger:

      Nej, det ordet finns inte med i listan. ”Båta” använder väl också Viktor Rydberg i sin klassiska dikt ”Tomten”, om jag inte minns fel.

  • Bosse Freij  säger:

    Vilka härliga ord, rolig läsning! Många av dem förtjänar att höras oftare. Liksom näsvis, petimeter och skruffs (om ett eller flera små odefinierbara föremål). Vad gäller nipper associerar det till nippertippa, som man heller inte hör särskilt ofta. Vad gäller nipper eller krimskrams, så minns jag från förr att äldre släktingar på landet benämnde detta som ”pycke”. ”Mycke pycke i den där lådan!” kunde de säga. När jag hör ordet tillbringare tänker jag alltid på en formulering ur en polisrapport, förhoppningsvis sann: ”Den misstänkte var en tillbringare av sin tid framför TV:n.”

    • Mats Klasson  säger:

      Ordet ”pycke” användes i min barndom i ordet ”legepycke”, som ungefär betydde ”leksaker i litet format”. Tillbringaren framför TV:n var fyndig och kul.

  • Ethel  säger:

    Lite kuriosa:

    Petimeter kommer från franskans ”petit maitre” som ju betyder liten mästare.

    mvh Ethel

    • Mats Klasson  säger:

      Intressant, Ethel.

    • mazken  säger:

      Tack för petimeterinformationen Ethel. Jag älskar när jag får sådana saker förklarade för mig. Det sätter liksom saker i sitt sammanhang och ger ordet dess slutliga nyans. Guldstjärna till dig.

      • Ethel  säger:

        Åh tack mazken!

  • Bosse  säger:

    Tillbringare. Enligt uppgift förekom ordet i en polisrapport i följande mening: ’Den misstänkte var en tillbringare av sin tid framför TV:n.’

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>