Kategori Dikter

A wanderlust courses through my veins,
pride hangs heavy on my shoulders as I sign up,
and here I am crouched in a quagmire.
Fear like quicksand comes in waves
swallowing me whole.

A pulse in my eye twitches
mimicking the convulsing body to my right
which spews blood in great magenta pools,
congealing with the rancid water
swelling our feet and our eyes
to bulbous proportions.

Rifle fire peppers the bodies
carefully hauled, stacked and left on the parapet,
their eyes stolen by scavenging crows.
Surreal throaty echoes boom eerily back,
voices from the dead hitchhiking
on the resounding ricochet...

She
She is like thrown confettti,
snagged in crevices and dents tumbled, ravaged and wild.
Flung by a troublesome wind.
Her colours seep bleeding now laying underfoot,
sodden in droplets captured by the etched inscriptions,
inscribed in the stone cold slabs.
Her velveteen voice unknown,
her name a wisper unrecognised.
Yet she shrill of her dormant infant cries resound and echo undulating,
pulsating forever in the ears of the living,
as though the grass with dewy eyes they softly tread…

A poem about Elspeth Alice Stewart, who was born in the village of Lochinver, Scotland on the 1st March 1722 ...

The Luthier. (A Luthier is a maker of stringed instruments)
The luthier toils,
smoothing the wood with deft hands,
shaping the bowl,
tracing the mamilla curves.
The light streams through the windows,
arcing the fullness,
cupping it in its embrace
so the butterscotch tones glisten
like honey tinged skin.
The mandolin echoes under his fingers,
the haunting tones soothe his senses.
Her image floats in his mind
gyrating to the music
flirting, fleeting,
united now, her form wrapped around
his harmonies.
Soon her smile will remember her
and he in turn will never forget.

Tracey Louise Brunning

publicerad på världspoesidagen den 21 mars 2017

Herr K desperat
försöker ej stämning bryta
och låter tänken fritt flöda
Försöker att dikten knyta
med tråden långa, den röda

En skön tradition att i långsamhetens lov få skriva för hand, forma orden med denna.
Börjar, lusten virvlar runt mig. Får kramp, nödgas dumpa min penna.

Elen sa Ellen och skratta
gör att tusen och en kan få chatta
Själv stod jag och vela och fnatta
Tills du plinga på mitt i natta

Motorvägen äter mil efter mil
I regnet möter vi bil efter bil
Sällskapet tiger, en mulen kommunikationsstil

Om du vill...

Hade en märklig dröm.
Träffar en marsipanska,
med helt svarta avlånga ögon.
Varför vet jag inte

Hade en märklig dröm
Marsipanskan och hennes vänner
samlade på kentskivor
Varför vet jag

Hade en märklig dröm
Marsipanskan förklarar
att de aldrig fick några titlar
på kents nionde och tionde album
Varför vet jag inte

Hade en märklig dröm
Marsipanskan berättar
att en falang
kallade dem nian och tian
Varför vet jag

Hade en märklig dröm
Marsipanskan och hennes vänner
tejpade de två albumen
i ljusgrönt och i blått
Varför vet jag inte

Hade en märklig dröm
När jag berättar ...