Recension av Birgitta Illyés bok Släktstorm
Birgitta Illyés bok är för mig en spänningsroman. En thriller där nära relationer har en huvudroll och där de konflikter som till slut kommer upp i ljuset får människor att agera brutalt och våldsamt.
På sätt och vis kan man se berättelsen som en lång resa, en svindlande färd mot ett möjligt stup bortom en oklar horisont. Ska huvudpersonerna klara av att bryta kedjan av strider som pågått i generationer i tid innan man faller över kanten? Strävar alla verkligen åt samma håll? Vissa fejder syns på ytan när berättelsen fortfarande ligger kvar i startgroparna, men mycket ligger och jäser i det fördolda. Läsaren får fundera och undra hur allt hänger ihop. Länge.
Olivia kommer hem från en lång sjukhusvistelse i sviterna efter en allvarlig bilolycka. Det tar inte lång tid innan hon inser att stämningen mellan hennes nära släktingar har blivit tuff och ibland obegripligt mysko. Underliga saker händer. Sedan får läsaren steg för steg veta vad som hände i det förflutna, varvat med scener i nutid och till slut avslöjas det varför det blev som det blev.
Tempot i scenerna är riktigt högt. Speciellt i början. Relationer går sönder, saker och ting rämnar och på den vägen är det, liksom, hela sträckan ända till det bittra slutet.
Jag vet inte hur troligt det är att en liknande släkt existerar i verkligheten. Det sägs ju att verkligheten överträffar dikten, så varför inte?
Ethel Hedström
Lämna en replik