En återblick, en ögonblicksblinkning , en framåtspejning.
Den 14 juni 2013 fyller Kafé K 5 år.
Det firar vi främst med att fräscha upp och göra Kafé K mer flexibelt och funktionsdugligt. Sedan i höstas har Cissilia jobbat hårt med nya Kafé K vad gäller utseende och funktion. Innehållsmässigt kommer vi också att presentera några nyheter i samband med 5 -årsdagen.
Men en 5-årsdag ger också anledning att för ett ögonblick blicka bakåt. Mellan 2004 och 2008 var jag djupt involverad i Winnerbäckfansiten Dunkla Rum som jag var med och drev under några intensiva men roliga år. Där träffade jag många nya vänner och mitt musik- och kulturintresse fördjupades och breddades. När glöden på Dunkla Rum var på väg att falna, ville jag skapa en mysig mötesplats där vi kunde fortsätta odla vår kultur (som ju betyder odling).
När jag skulle skriva denna jubileumstext letade jag igenom gamla filer och dokument. Det första jag hittade var daterat den 14 mars 2008. Det var en tillfällig sida där jag ”ville samla allt som rör planeringen av den kommande musik- och kultursiten som ännu inte fått något namn”. Hittade också en lista på de första jag tillfrågade om att vara med. Efter att jag själv med viss tvekan svarat ja, fick jag positiva responser även från mazken, Tindraz (Teresa Hedström som numera driver Musicstage.se), LoneWolf (Gunnar Landström), Tangled up in blue (Tompa alias Tomas Olofsson) och Sajoni (Sara Nilsson). Ganska snart slöt sig trion Tungsinne (Andersson), Crescos (Zandra) och Kin (Kristin Unger) till medarbetarskaran. Av dessa är nu bara de gamla sega gubbarna m & M samt ynglingen Andersson kvar. Medarbetare har kommit och gått under de här åren men vi har hela tiden varit så många att vi med nöd och näppe kunnat fylla ett fotbollslag.
Senare under våren 2008 skapade vi ett forum där vi kunde börja diskutera och hjälpas åt med innehållet till själva sidorna. För den ursprungliga designen, som gick i kaffelatteton, stod mazken. I början, liksom fortfarande, var det musiken som tog störst plats på Kafé K. Men även annat efterlystes. Så här formulerades det under rubriken Reseberättelser: ”Helst inga 4-timmars diabildsvisningar från Kanarieöarna, Rhodos eller Sälenfjället, men gärna lite personliga minnen från resor man varit med om. ” Intervjuerna skulle vara ”frågor till högt och lågt folk, till kompisen, mamman, artisten, jobbarkompisen, författaren, politikern, skådespelaren, busschauffören osv osv.” Något av det har vi hunnit med. Reseberättelser från Asien, Kroatien, Norge, Barcelona, Dalarna, Wales och Ven, Södermalm och Sundbyberg, Närke och några ställen till har det blivit. Men en och annan vit fläck på den globala jordgloben återstår. Och intervjuerna med mamman, politikern, skådespelaren och busschauffören har vi också kvar att göra.
Det roliga med de vita fläckarna och de ogjorda intervjuerna är att det fortfarande finns mer för oss att försöka oss på, på Kafé K.
Så här såg Kafé Ks första logga ut, skapad av mazken. Men redan några timmar senare fick den röda pricken sällskap av två kompisar. Vet inte var mazken hittade dem. Men snyggt blev det.
Den 14 juni 2008 öppnade vi alltså själva webbsidorna på Kafé K ”efter ett antal månaders förberedelser”.
Den allra första artikeln, med rubriken ”Kansjälv-anda i Hagstad” var skriven några dagar dessförinnan och var ett text-, bild- och ljudreportage från Hagstadstämman.
Två viktiga linjer har vi haft från början. Mångfalden istället för enfalden. Lust istället för ”must”. Medarbetarna skulle komma från så många olika bakgrunder som möjligt, vad gäller ålder, kön, yrke, etnisk bakgrund och ha så många olika intressen som möjligt. Förhoppningen var att detta skulle avspegla sig i ett varierat, omväxlande och berikande Kafé K. Den andra linjen som skulle leda oss var att vi bara skulle befatta oss med sådant som intresserade oss och det vi gillade. För att slippa alla tvång och måsten. Det skulle vara lustfyllt att göra Kafé K. Hur vi lyckats med det får var och en bedöma.
Någon gång mellan vinter och sommar 2009 fick mazken lust att förnya och göra Kafé K ”utan mjölk och grädde”. Kaffet blev svart, vi fick en röd linje att följa och menyn flyttades från vänster till höger.
Sen har det rullat på, i rutiner och i plötsliga infall. Precis som det ska vara. Medarbetarstaben har en variation som gör Kafé K brett. Hösten 2012 blev Kafé K internationellt. Raffael Otte, boende i sydvästra Tyskland, blev vår förste medarbetare utanför rikets gränser. Samtidigt fick vi en östgötsk tyngdpunkt, av en sörmländska och en skåning. En gurka på en perstorpsplatta, en småländsk Citroën, en sundspärla i Uppsala, en värmlänning vid Vänern, en Bellwijk i Sumpan, alla pekar de åt samma håll. Mot kaféet med Kået. Med snyggt staket, men utan sjået. Med luftballong hängande på andra våningen. Den som stiger uppåt av passionen och värmen, men som dunsar i marken av kyla och fukt.
Nu har Cissilia vänt ut och in på färgerna på loggan så att den på en gång känns både välbekant och nyfräsch. Hon har gjort Kafé K mer flexibelt och användarvänligt. Vilket förhoppningsvis ska förenkla kommunikationen med besökarna och underlätta för medarbetarna. TACK Cissilia för ditt jobb med detta!
Tack också till tidigare och nuvarande medarbetare som under de här fem åren gjort det möjligt att driva Kafé K vidare. Jag hoppas att denna nystart kan ge inspiration att prova nya saker på Kafé K. Att bli djärvare. Att till slut verkligen göra det man tänkt göra sen, ”när man får tid”. Förr eller senare är jag säker på att någon vill skildra sin resa, givetvis inte till Rhodos men kanske till Kreta? Förr eller senare kommer någon att intervjua sin mamma som kör bussen på dagarna, sitter i fullmäktige på kvällarna och är ståuppskådespelare på helgerna.
Mats K på Kafé K
Grattis till ett nyrenoverat fräscht kafé!
Tack Tomas! Önskar dig en trevlig musiksommar!
Roligt att läsa, särskilt då jag inte varit med på hela resan utan långt därifrån.
Ja, då fick du ett historiskt perspektiv på kafét. ”Di gamle di kan berätta om hur det var när di var unga.” :-)
Haha ja. Ni som levde på den gamla goa tiden ;D