Nattfrys & lövljus
Söndagen den 1 november 2009

Natten fryser. Jag myser. Löven ramlar ner. Jag skramlar lite mer.

Hösten är långt inne i sig själv. Den har vant sig och blivit mörkerseende. Vi försöker placera ut ljus med jämna mellanrum för vägledning och kraft. Måste dock erkänna att jag trivs ganska bra när svalkan ersatt den för mig besvärande värmen. Gillar inomhusmyset där pysslet, eftertanken och skapandet får en chans. Enda problemet är att tiden inte alltid räcker till. Andra sitter säkert och huttrar och spanar redan med kikare mot nästa sommar. Det behövs alltid drömmar och visioner. 

Förra gången jag skramlade i köket här uppe från andra våningen var på Kafé K:s ettårsdag den 14 juni. Sen dess har hela sommaren och halva hösten förflutit. Tänker man efter har det hänt mycket på kafét sen dess.

Ballongnytt
På ostkusten har det forsat fram recensioner, konsertfoton och intervjuer från Amina aka Annika. Vi har stått med våra små kaffekoppar och försökt fånga en liten del av den forsen här på Kafé K. Hon lyckades locka in Plura & Carla, Ulf Bejerstrand, Mikael Wiehe, Dan Hylander, CajsaStina och Fridens Liljer på kafét, bland många andra.

Andersson har bidragit med många breathtagande, småvackra och starkt uttrycksfulla foton, främst till Månadens bild. Minns särskilt en lagom sliten bil med mycket karaktär i september.

Mazken tankade tidsmaskinen och for åt 1700-talshållet. Först ett rejält reportage från Life of Bellman i Ulriksdals slottspark och sen föreställningen Ständigt denne Fredman på Musikvalvet Baggen i Gamla stan, med den karismatiske Thord Lindé som Jean Fredman.
Sommaren lyste men mazken lyckades ändå kåsera tänkvärt bakom ljuset mitt i juli. 

Paisley har rapporterat från poesifestivalen i Nässjö, Sävsjöfestivalen och den rödgröna valupptakten med en lång rad artister. Senast fick vi en personlig presentation av bandet Florence Valentin där egna ord vävdes samman med citat till en stark väv.

Tompa håller koll på vad som sig i riket tilldrager vad gäller konserter och skivsläpp. Han liksom tänder en lång rad ljus på vägen till oss. Alltid är det något eller några ljus som lyser extra starkt för var och en att längta sig fram till.

Klurartompa får nu också möjlighet att ställa oss till svars i den nystartade veckotävlingen KaféQuiz. Där ska även Paisley, mazken och jag själv försöka konstruera lagom svåra frågor. Är det fler som vill vara med och göra frågor någon vecka är ni välkomna.

Under sommaren var Tompa och MILLE inbegripna i en hård tvekamp i sommartävlingen 25 sjungtjejer. Till slut lyckades Tompa vinna med en enda poäng. På delad tredjeplats kom ett par musikkunniga musicstagetjejer.

Sedan senast har nu Kafé K också fått en blogg där vi kan göra reklam för själva kafét och vända oss mot en ny publik. Tack vare denna blogg kom jag först i kontakt med Vikkis Johansson som jag fick en intervju med. En mycket talangfull och kompetent sångerska och musiker från Norrbotten som nu flyttat till Sundsvall. Har ni ännu inte lyssnat på henne, gör det!! Det finns länkar i intervjun som kan ta er vidare.
Från bloggen lärde jag också känna skåningen Jösse, en särpräglad och driven konstnär som har ett alldeles eget bildspråk. Kolla gärna in några av hans bilder under Konst. Inte alls omöjligt att vi får se mycket mer av Jösse på kafét framöver. 

Från årets Hultsfredsfestival fick vi ett härligt reportage av Linus Jensen i bild och text där han lyckades täcka in många av artisterna, inte minst Winnerbäck. Stort TACK Linus! Det gör inget alls om du vill skriva eller fotografera mer till oss på kafét.

Jag själv tog en rejäl semestertur till Stockholm och Dalarna. Hann med Jack Vreeswijk, Staffan Hellstrand, Anna Järvinen och Hajen (Amanda Bergman) på denna resan. Där flickorna i Gagnef på Skankalossfestivalen blev min höjdpunkt. Ta tag i fenan och simma med Hajen framöver. Den tjejen har mycket fart och talang i sig och kommer att gå långt, det vågar jag påstå.

I fantasin studsade jag min röda boll i Fredagsföljetongen. Efter 30 delar, där jag försökte skildra ett antal olika människor, avslutades den på ett kafé mycket nära oss häromveckan. Där lämnades den röda bollen över från den gamla generationen till den unga. Fick ibland lite hjälp av er med var bollen skulle rulla eller hur den skulle se ut. Tack för det! Det var ju meningen att det skulle vara en delvis interaktiv följetong. Det var ett roligt experiment som jag hoppas kan återkomma någon gång i framtiden. Då förhoppningsvis med någon annan huvudförfattare.

Tyvärr är det åter lite tunt med poesin och de kortare texterna. Har ni något i byrålådor eller bakhuvud, sätt gärna upp det på anslagstavlan eller skriv på en kaféservett så vi andra får lite nya tankeperspektiv och fräscha ordskönheter.

Däremot rullar Månadens bild på bra, med eller utan blixt. Tack mazken för ditt jobb med detta. Extra roligt att det kommit in flera nya Månadens bild-fotografer vilket betyder större variation vad gäller bilderna.

Rullat in har också en del recensioner. Tompa, vem annars i norra delen av Europa, fick förstås recensera Dylans nya skiva. Men nog ska vi med gemensamma krafter kunna pressa fram lite fler recensioner av konserter och skivor från Tompa, eller hur? Han kan skriva koncentrerat och bra – och han har den erfarne lyssnarens kunskap och kompetens.

Undertecknad lyssnade närmare på de unga killarna i Basko Sthlm och den berlingöteborgska ugandiskan Jaqee och tyckte till om dem. Winnerbäcks långtitlade nya skiva kunde jag förstås inte låta bli att recensera heller.
Mitt intima musikaliska möte med den enda Lisan på Babel i Malmö måste jag ju också få berätta om, när jag nu äntligen kom så nära.

Vi blickar framåt, uppåt
Om vi tittar framåt finns det en hel del på gång. Jukeboxen ska få lite nya gamla låtar i sig. Det var ett tag sen. Det finns en person som sitter och väljer och vrakar bland sina favoriter just nu. Vem det är får bli en överraskning.

Med största sannolikhet får vi också minst en ny fast medarbetare. Också detta förblir lite hemligt tills vidare.

Hittar ni intressanta eller roliga textklipp i ”papp & webb”, får ni gärna klistra in dem på SaXat som är en ny rubrik under Våra vänner.

Ett nytt stort projekt har det också jobbats på en tid. Hoppas det ska ge mycket frukt så småningom. Det är meningen att detta ska bli ett återkommande inslag på Kafé K, med mer eller mindre regelbundenhet. Ni märker säkert när dessa frukter är mogna och börjar falla. 

För övrigt hoppas jag att vi kan hjälpas åt att blåsa ännu mer värme i den höstskrumpna ballongen på balkongen. Ballongen som fick en betydande biroll i sista delen av Röd boll i hand.

Era idéer och uppslag är ALLTID välkomna. Kom gärna med inlägg på forumet eller kontakta mig eller någon annan medarbetare per mail om ni har någon idé eller något ni vill göra på eller för Kafé K. 

Har ni förslag på personer som kan tillföra något till kafét var inte rädda för att ”name names” och vara angivare. Personer med skrivklåda eller fotofinger får ni gärna locka in på kafét.
Någon speciell person ni vill intervjua? Eller någon person ni vill lyfta fram i ett porträtt? Det är bara att göra det och sen erbjuder vi lämpligt stort kakfat att servera det på.

Reportageidé
En idé jag har är att satsa lite mer på reportaget på kafét. I bild och/eller text. Vardagsreportaget där dagens Sverige skildras ur olika vinklar och perspektiv. Kanske även i form av intervjuer av mer eller mindra ”vanliga” människor. Om livet, krisen, arbetslösheten, jobbet, upplevelsen, kärleken, vänskapen, miljön, miljöerna, historien, historierna, humorn, satiren osv. Det finns många grepp att ta för att ta ett snapshot av dagens Sverige, i bild, text, ljud eller annat.

Radioidé
Jag själv är mer en skrivare än en pratare. Men om någon av er är mer pratare, varför inte göra ett radioprogram på Kafé K? Det är ju lätt att lägga ut som en mp3-fil och de flesta har ju inspelningsmöjlighet av ljud på sin dator. Av upphovsrättsliga skäl är möjligheten att spela skivor i sådana program förstås begränsad, men världen är ju full av andra ljud och en och annan musiksnutt kan nog få slinka med. Det tekniska kan vi säkert hjälpas åt att fixa.

Efterlysningar
Till slut vill jag uttrycka ett par personliga saknader. Var tog Max vägen? Var finns det sajoniska språket? Båda är mer än välkomna tillbaks till vårt kafé. Avslutar detta köksskrammel med dessa efterlysningar. 

Tack alla ni som i stort eller smått bidrar till mångfalden på Kafé K. Fortsätt med det!

Natten lyser. Löven ljusnar. Jag nyser, mumlar och fumlar tills nästa skrammel.

Mats Klasson

Tillbaka till senaste Från andra våningen