Höstäventyr i mys och rusk

Det har snart gått tre månader sedan premiären den 14 juni. Det var skönt att äntligen komma igång efter månader av förberedelser.  

Efter sommaren lunkar vi nu in i något slags vardag. Alltför många vardagar kan lätt bli rutin och trist. Därför ska jag i höst på olika sätt försöka smuggla in äventyret, det oväntade, det som överraskar på kafét. Om ork och tid räcker till, när man skaffat bröd, ost och kaffe på bordet. 

Är glad att vi som trygghet lyckats skapa några fasta fyrar som vi kan orientera oss med hjälp av: Månadens bild, jukeboxarna, kalendern, de senaste fem uppdateringarna och forumet, som fungerar bra som kommunikationskanal.

Givetvis finns det också en del som kan bli bättre.

Fler besökare på forumet.
Vore roligt om det blev aktivare. Kafét ska ju inte minst fungera som en mötesplats.

Lirka fram resurserna som göms i medarbetarna.
Vet att det finns mycket outnyttjat och intressant där. Kanske beror det på bristande tid, lust, självförtroende och mod att inte mer kommit fram än.

Tiden kan ingen av oss göra mycket åt. Den är så kort som den är.

Men kanske, kanske går det att locka fram lusten, stärka sjä lvförtroendet och gjuta mod. Ska i alla fall försöka så gott jag kan för jag vet att det finns en skatt och rikedom hos er alla i form av berättelser, erfarenheter, upplevelser, tips och idéer som skulle passa utmärkt på Kafé K. Ni kan mycket mer än ni tror, tror jag. Behövs kanske bara en lätt knuff?

Men jag måste betona att man måste känna för att göra det och tycka det är roligt. Det som görs av enbart tvång eller pliktkänsla blir sällan bra.

Orolig är jag inte, för jag vet att vi har mycket mer att ta av och ge.

Förverkligandet av fler idéer.
Själv har jag också en del idéer som kanske kan bli något användbart på kafét. Det gäller bara att komma på hur de ska förverkligas och få tid och ork till det.

Två idéer som redan har antagit konturer av konkret form kan kanske bli av. Hur det blir beror på om vi kan få lite hjälp och ett ”ja” av vissa personer utifrån.

Dikter och poesi.
Vi befinner oss i skriande brist på poesi på kafét. Svältkosten måste snarast bytas ut mot matigare diktdiet. Gjorde ett försök att bjuda in poeter på skrivarforumet Argus, men med klent resultat. Vi får ta nya tag och nya grepp.

I väntan på orden,
känslorna och leklusten
petar jag ner frön i jorden,
hjälps av regn och höstpusten.

Hösten känns kanske dyster och mörk när den kommer smygande, men kulturellt brukar den vara full av evenemang, konserter, bokutgivningar, skivsläpp, teaterpremiärer och mycket annat.

Personligen ser jag nu fram emot Anna Ternheims skiva i november, Antony and the Johnsons inom kort. Hoppas förstås också på Lisa i höst, på skiva.

Vi har också en hel del projekt på gång på kafét av några av medarbetarna. Så länge ”pågångandet” pågår känns det tryggt.

Orolig är jag som sagt inte, för vi har mycket mer att ta av och ge.

I somras kläcktes också en idé om en framtida Kafé K-träff. En ballongfärd med korgen full av kåare. Kanske inte bokstavligt, men jag skulle tycka det vore fantastiskt roligt att träffa er alla någonstans någongång. Kanske i samband med något kulturellt evenemang. Kanske bara en koncentrerad koffeinuppsluppen Kafé K-fika. Kanske till våren eller sommaren. Kanske senare. Är det fler som är intresserad av en sådan träff?

Till sist: Tack alla ni nio som hjälpt till så här långt på kafét!

Mer kaffebönor i melittan, kakor på faten och kallt kranvatten i bryggaren. Så puttrar vi på igen.

 Mats Klasson

Tillbaka till senaste Från andra våningen