Caj Karlsson på Broadway
     

Konditori Broadway, Norrköping, 6 oktober 2012.

Broadway kan vara ljuvligt om kvällen. Hon är en kär gammal vän som lockar och frestar, med bakverk, vällagad mat och finare öl. Redan vid sjutiden på kvällen börjar lokalen att fyllas med sorlande människor. Till Broadway går man för att träffa vänner eller slippa känna sig ensam en stund. Stämningen påminner atmosfären på en brittisk landsbygdspub. Konditori Broadway är känt för att Plura och de andra killarna från Eldkvarn brukade hänga här när de var unga. Det är inte alla konditorier som är morsa till tre kungar. Broadway bär sitt arv med stolthet. Som livescen börjar Broadway bli legendariskt för sina små, intima spelningar i den genuina femtiotalsmiljön. Det är inte för inte som Broadway kan kallas för ”Norrköpings bästa vardagsrum”. 

Caj Karlsson spelar i det anrika konditoriets källarvåning. Lokalen påminner om en gillestuga i en villa. Publiken sitter på stolar runt sångmicken eller vid långbänkar lite längre bak. På ett spelbord med schackrutig skiva och figursågad sarg, framletat ur Broadways gömmor, står två ljuslyktor av klarglas. Cajs texter ligger bredvid. Papperna är skrynkliga och trasiga i kanterna. De har knölats ihop och slätats ut gång efter gång. Handskrivna ark blandas med Word-dokument och utskrifter från sajter med låttexter på nätet. Caj sitter på en barstol framför publiken. Han har en kritvit skjorta med ett par knappar oknäppta och slitna jeans. Runt halsen bär han en silverberlock som föreställer en gitarr i ett svart läderband. Håret är samlat i en hästsvans i nacken. En gammal ölback av trä fungerar som stöd för foten. Han är vacker, efter lögner, svek och skit, en människa varken mindre eller mer, någon som letat och hittat hem, och letat igen. 
-Lidande skapar konst, säger någon i publiken. 
Caj berättar som det är, för dem som själva varit illa ute och för dem som känner medkänsla. 

Många av Cajs texter är självbiografiska. I textrad efter textrad möter han sina demoner och det hotfulla och skrämmande i omvärlden, journalister utan liv, börsvinster, barn som svälter ihjäl, amerikanska missiler utan mening eller mål. När man varit avstängd ett tag, kommer dagar då allting känns klarare. Ett leende från en främmande dam är fyllt av värme. Knarkarna dör på gatan utanför. USA:s president är galen. Räddningen finns i kärleken till de egna barnen.
Pappa vill du bygga lego med mig, du bygger så bra
Tack gud för mina barn, de tar mig tillbaks
De håller mig kvar


Caj för sina åhörare så nära livet och döden det är möjligt att komma. På avdelning 10, den psykiatriska avdelningen på Karlskrona lasarett, flätas människoöde efter människoöde samman i en lika smärtsam som kärleksfull skildring. Som att sluta med napp handlar om missbruk, att ha flaskan till brud och höra
När djävulen viskar till mig,
Glömmer jag till och med dig, 
Min lilla tjej


Spelningen på Broadway är en tre-setare. Spelningens längd ger Caj möjlighet att visa på bredden i sitt textförfattande. Förutom de starka självbiografiska sångerna och relationslåtarna spelar han bl a den träffsäkra samtidsskildringen Let me internet you. Allting finns på internet, ett knapptryck bort. Det är möjligt att vara den man inte är, att låtsas att man är ”VD 35 från Östersund”. Sen när man sitter där med skammen och sina 13 cm, så finns Aftonbladet punkt se, med våld och sex och skvaller. I hopp om berömmelse skriver bloggarna fastän ingen läser. Skitprat och smutskastning är vardagsmat. 

-U2:s låt One är en sådan man bara måste spela för den är så grymt bra , säger Caj, i samband med att han framför sin egen översättning av den. En sk ”kåver".
Rösten bryts när han sjunger Sverige en vintersaga. Han förmedlar känslan av att 
befinna sig i en bil, på väg, när allt är på väg att ta slut. ”Det är då som det stora vemodet rullar in”.

Blodröd himmel är tillägnad Lasse Tennander. Lasse berättade för Caj att han hade svårt att komma igång och skriva nya sånger. Caj gav honom Blodröd himmel, en sång som ligger mycket nära Lasse Tennanders eget skapande, en gåva från en stor musiker till en annan.

Efter spelningen stannar Caj kvar och umgås. Broadway visar sig från sin bästa sida och lockar fram historier om okända Dylanplattor, spelningar på Bourbon Street i New Orleans, blues och män som hittat en kvinna att älska. På baksidan av en av sina textpapper skriver Caj en dikt och ger till en tjej. Han blir lovad en dikt tillbaks och berättar med ett snett leende att:
-Kram är egentligen det bästa man kan skriva. Det ordet säger allt. 


Paisley