Backafestivalen 2012
     
Text, videoklipp och bilder 
från Backafestivalen den 13-14 juli 2012.


-Mamma, mamma, kom, kom, det är så fin musik i tältet därborta.

På en loppis mitt emot Backafestivalen handlade jag en Artur Lundkvist. 

-Vad vill du ha för den?
-Fem kronor. Nej förresten, sex kronor, han var ju skåning.

Kärleken till och värnandet om det lokala och traditionen är värdefullt. Men den här provinsialismen får inte låsa dörren om sig. Traditionen får inte bli fundamentalistisk. Det lokala har dörren på glänt av nyfikenhet till den stora världen. Traditionen är öppen för att bekrydda sig med nyanser från det främmande. Backafestivalen är just det. Ett litet rött hus med vita knutar och blågul flagga på ena gaveln, men med trädgården full av människor, mat och musik från hela världen.

Sliten och med huvudvärk efter resan. Gråa moln, kalla vindar, ännu inte mycket som händer. Vad skulle jag här att göra? Kunde ha stannat hemma. Men så hörs tonerna i ett av tälten. Och efter ett par minuter musik är avgiften i form av trötthet, huvudvärk och missmod återbetald flera gånger om.

Från trötthet, besvikelse, sorg till lust, längtan, glädje.

Den livsglada lilla flickan som måste dansa till musiken, det förälskade paret dreadlock och snagg, en karolinerhatt, en dunderklumpsmössa, baskern med felan, basen med basen, det mogengråa paret med den lurviga hunden, mannen med ben av hjul, den gråhåriga damen med halmhatt och osynlig käpp.

Vi hör olika ord och språk. Skånska, österlennollåttiska, malmbergetomnäjdska, västerbottenostiska, fjärran franska, brummande amerikanskengelska, stavelsenoggrann tyska, avslappad danska, något som låter som hindi, ett annat språk jag inte kan placera och som svävar som självlysande moln över tälten.

Vänlighet, omsorg, glädje, entusiasm.

En gång för längesen var tystnad i det som då ännu inte var Tjörnedala. Havet brusade in, vinden ven, fåglarna kvittrade. Nu har hela världen kommit hit med musik. Världen tycker det är vackert. Vi och världen utbyter noter, noter på musikens språk. Fredsnotater. Dalarna har sitt Peace & Love, i Skåne finns Fred & Löv, fredspipa och eklöv.

Inte allt men mycket. Lite av det mesta. Mycket av lite. Inget av något. Backafestivalen är för stor för att kunna greppas av en enda människa. Men jag lånar här ut mina ögon och öron i form av dessa 34 videoklipp. Varje bild är länkad till ett youtubeklipp som öppnas i ett eget fönster. När ni tittat igenom alla klipp hittar ni längst ner även några extra stillbilder från Backafestivalen 2012. Nu beställer vi sol till sommaren 2013. Tack alla för Backafestivalen 2012!

Mats Klasson (alias Mats K på Kafé K)

 

 

V I D E O K L I P P E N


Skurups Folkhögskola (4 klipp)

Reine Steen Trio (3 klipp)

Kvara Kvartett (4 klipp)

Dans med Fedefolk (1 klipp)

Matti Nilsson & Nina Knutsson (1 kort klipp)

Müntzing & Diers (2 klipp)

Sighing Owl (2 klipp)

Apolonia (2 klipp)

Fedefolk (3 klipp)

Molnmannen & Sega gubben (1 klipp)

Trio Svedala (2 klipp)

Väärt (1 låångt klipp)

Varité Velociped (1 klipp)

Anki Wallgren (1 klipp)

Kraja (2 klipp)

Storskogen (3 klipp)

Backapyttipanna med litealltmöjligt (1 klipp)

 

 

 

S T I L L B I L D E R N A