Kim Stranne med band - 0 % covers
     
Broadway Konditori Norrköping 23 mars 2012.

Eldkvarn hyllas på trappväggarna ner till Broadways nedervåning. Ovanför det svartvita halvkaklet vid trappans fot sitter två runda strömbrytare i bakelit. Två oljemålningar av en lokal, uppskattad konstnär hänger ovanför linneskåpet i teak. Den ena föreställer en sorgsen kvinna med smala ögon. Framför henne på cafébordet står en drink. Kanske kan den ge henne tröst, kanske är hon så bedrövad att inget hjälper den här stunden. Den andra målningen skildrar möten på en dansbana. Det är 1950-tal. Trots att de förälskade paren dansar kind mot kind, finns en sorgsen ton i bilden. Fönstren med gråblästrat glas vetter ut mot bakgården. Rummet är möblerat med stadiga bänkar, långbord och sittgrupper från 1950-talet. Möbleringen och stämningen i rummet för tankarna till en ovanligt lyckad, privat fest eller en spelning i en replokal för speciellt inbjudna. 

Kim Stranne spelar tillsammans med sitt band, ett band som han med innerlig värme i rösten kallar galaxens bästa. Bandet består av Michael Petersson - elgitarr/kör, Torbjörn Karlsson, bas, Marcus Törnberg, trummor, Karin Olofsson, kör, Lasse Stöckel, akustisk gitarr och Kim Stranne, akustisk gitarr/sång. Tillsammans kommer de att bjuda på en känslosam helkväll. 

Trots det traditionellt bohusländska efternamnet, Stranne, kommer Kim ursprungligen från Hasslö utanför Karlskrona. Numera bor han på Öland tillsammans med sin fru, två döttrar och två honkatter. Jonas Gardell följer och kommenterar honom på twitter. 35-årige Kim har släppt tre CD-skivor. Den första kom 2006, den senaste 2011. Med ett skratt konstaterar han att han är så långt ifrån heltidsmusiker man kan komma. Varje år gör han ungefär 35 spelningar. Han arbetar heltid som facklig ombudsman och säger:
-Jag jobbar med det jag tycker bäst om att göra. Att hjälpa människor. För 30-40 år sedan gjorde folk sådant på sin fritid. Nu får jag betalt för att göra det. 

Kim inleder spelningen med att konstatera Man gör så gott man kan

Inget är förutbestämt
Det som händer är det som hänt
Tiden är det vi har kvar
Målet för resan har redan glömts bort

-Ostämda gitarrer är det bästa som finns, säger Kim. Det tyckte Bob Dylan också och se hur det gick för honom. 

Ett par Dylan-omslag skymtar i bookleten till Kims CD Ett arv. På Slånbärssnår heter en av sångerna En ensam mans 117:e mardröm.

Beroende på sångernas karaktär är Kims mellansnack humoristiskt, bitvis fräckt, utan att bli plumpt, eller fyllt av medkänsla och engagemang. 

Den magiska känslan i Något mer för tankarna till Tomas Andersson-Wij. 

-Vi tar för givet att vi inte ska mista ett barn i en väpnad konflikt, säger Kim och ser sin uppmärksamma publik i ögonen, tänk efter för varje klunk öl ni tar, det är inte alla förunnat, även om alla är värda det.

Åskan som mullrar
Blixten som slår ner
Havet vrider sig ut och in
Fjärilen lyfter
Humlan trotsar all logik
Myran som lyfter sin vikt gånger 2
Marken som rämnar
Hus som faller av girighet

Kim Stranne säger att han hämtar inspiration till sina texter ur vardagen, en vardag som hans seende, omtänksamhet och språkkänsla förvandlar till poesi. Det är ord som alla kan ta till sig och bära i hjärtat, ord som har en given plats i den svenska sångskatten, ord som ger gåshud när de hörs ,när de bli lästa eller hågkomna. Karin Olofsson sjunger Snöänglar. 

Jag älskar livet mer än du kan tro
Men ibland så faller tanken på det där med evig ro
Blir ett barn i en sekund
Jag tänker inte alls på döden
Utan en annan verklighet
En fondtapet av räkningar och papper
En vinter fylld av änglar
Vackra bilder av vår kärlek
Bilder i ett album skapar en utopi
Det som händer mellan bladen är det som ger dem liv

Bli gammal med mig är en sång, hastigt nedtecknad i ett märkligt, sinnligt ögonblick. Det är en sång som sjungs på bröllop.

Livet ligger framför oss
Vill att det alltid ska vara så
Bli gammal med mig
Man tar allting för givet
Vi måste ta vara på den tid som är
Den dagen kommer när tiden gått för fort
Jag behöver dig hos mig
Mitt livs bästa vän
Bli gammal med mig

År 2006 hade sången 20 ,22, 17 en annan titel. 20, 22, 19. Statistiken har förbättrats något. Var 20 minut misshandlas en kvinna av en man i Sverige. Var 22 dag dödas en kvinna av en man. 2006 var löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom samma yrke 19 %. Nu har skillnaden minskat till 17 %. De statistiska siffrorna framförs så effektivt och mässande att de blir omöjliga att glömma bort. Tårar av eld är en uppföljare, om vikten av att finnas där för den som behöver.

-Få saker är så vidriga som kränkning av ett barn, säger Kim. I Bara ett barn sjunger han om mamman som minns sin egen barndom och ser sig själv i sin egen dotter. 

Du fick nya kläder för att passa in, men fick veta att stilen inte var din 

och 

tunga hjärtan, kunde inte förstå, varför inte du fick vara med, du var ju bara ett barn. 

Kombinationen av lättillgängliga melodier, empati och medkänsla, texter med budskap som berör och gripande kärlekslyrik för tankarna till Björn Afzelius (så omtyckt, så sörjd, så saknad). Kim Stanne är en lysande textförfattare som jag hoppas fler får möjlighet att upptäcka. Hans lågmälda och nyanserade spåkkänsla förmedlar en sällsynt blandning av finstämd kärlekspoesi, närvaro i nuet, omtänksamhet och engagemang. 

Paisley