Springbreak,
Kalmar
2009 års Springbreak i
Kalmar den 30 maj.
Dags för årets Springbreak och precis som det ska vara den dagen så skiner solen från en klarblå himmel. Jag och min dotter, Amanda snart 13 år, ger oss iväg till Skälby för att se årets artister. Klockan två startar dagen med clownen Sam som rockar loss vilket vi missar då jag glömt legitimationen som jag var tvungen att ha för fotopasset. Väl inne på området ser det mer glest ut än förra året vilket visade sig stämma då besökarna var 5000 stycken, hälften mot förra året.
De artister som i år skulle förgylla vår dag var:
Kevin Borg vars sommarturné började idag efter 1,5 veckas ledighet som han tillbringade med att sova.
Den här 22-åriga killen är så otroligt glad och positiv att man inte kan låta bli att smittas. Idag är hans flickvän med och det är naturligtvis jättehärligt att ha den man älskar runt sig även när man jobbar. Väl uppe på scenen fortsätter han le och uppmanar oss att dansa och vara glada. När det gäller Kevins röst så kan man inte säga annat än att den är suverän. I höst får vi se honom som Troy i High School musical
Ulf Bejerstrand Band var helt klart väldigt roligt att se och höra. Uffe är en Kalmarkille som nu bor i Stockholm sedan många år tillbaka. Vi fick oss en skopa med hans gamla svängiga och progressiva rock. Den här mannen har kallats allt man kan kallas i media. Hans, i många fall, extrema texter gör det helt klart värt att lyssna på om man får möjligheten. Trummisen Per Berglund gav oss ett trumsolo som fortfarande ekar i mitt huvud. Helt galet underbart! En intervju med Ulf är på gång och kommer upp vad det lider.
Eldkvarn var som alltid alldeles underbara att se. Mina ord räcker inte till när det gäller det här förstklassiga bandet. Galet bra!
John ME hade avbokat på grund av sjukdom.
Apollo Drive ska ni absolut se och lyssna på! Efter att ha suttit i studion i 1 år och 2 månader så var de riktigt peppade att få stå på scen. Fredrik Lönngrens enorma röst, Stefan Örns unika gitarrspel, Mason Pitts lite mer aggressiva bas och Bobo Ölanders trumspel gör att det här bandet definitivt är något att räkna med framöver. En intervju med grabbarna ligger under intervjuer här på
Kafé K.
Lazee var för mig helt okänd innan de stod på scen då jag faktiskt inte lyssnar på HipHop och rappare till vardags. Nu får jag nog kanske be om ursäkt för det då dessa killar var fenomenala på sin sak. Tänk vad mycket det gör att se artister live mot att lyssna när man sitter hemma. Det är riktigt kul med tillställningar som den här då man även blir matad med musik man inte är van vid. I alla fall om det är så pass bra som Lazee var den här dagen.
Mando Diao lyckades jag missa i stort sett hela spelningen då jag satt och försökte reda ut en intervju med Ulf Bejerstrand. Det lilla jag såg av bandet var en glädje. Deras framträdande brann av spelglädje och live är de helt otroliga. Ett av banden som även fick de som hade picknick på gräsplanen att resa sig upp och röra på sig. Alla på Skälby stod framför scenen och trängdes.
Innocent Rosie som spelar mest utomlands kom till årets Springbreak. Joel Eliasson som spelar gitarr i bandet är från Kalmar och tyckte det var härligt att vara tillbaka på hemmaplan. De ska spela på ett par ställen till i sommar men sedan kliver de in i studion. I september bär det ut i Europa. De levererade rock på hög nivå och spelglädjen var total. Fullt ös från början till slut. Inga stillastående artister här inte. Ett riktigt bra liveband!
Hammerfall var kvällens sista band. Mörkret hade lagt sig över Skälby och jag som i min enfald trodde att jag kunde stå längst fram för att plåta insåg omgående att jag fick tänka om. Publiken blev helt hysterisk en bra stund innan bandet väl kom på scen. Med en helt ny sommarscendekor byggd av enbart aluminium och metall. Det finns även en 4 meter hög sköld utskuren av aluminium med eldar bakom. 6 meter långa ramper så de kan ta sig upp bredvid trummorna. Joacim Cans frågar publiken hur många som är från Torsås och många fler händer än vad som finns i Torsås räcktes upp. Han berättar att de varit där en vecka och undrar nu: “Vad gör man egentligen i Torsås? Hur får man tiden att gå?” Det blir dock inget svar på frågan. Jag fick tyvärr inga bra bilder från platsen där jag fick rum, som var alldeles för långt ifrån. Men publiken fick definitivt det de ville av Hammerfall! Proffsigt framträdande med mycket headbangande om man gillar den sortens musik!
John ME kom tyvärr inte då han blivit sjuk. Istället fick vi en släng stå-upp-komik. Det var naturligtvis inte i klass med John ME och det är alltid trist när en artist avbokar, men alla kan vi bli sjuka. Efter att vakterna framför kravallstaketet fick bära över min dotter, som stod längst fram mitt i, så hon lyckades komma till mig gick vi ifrån området. Vi pratade om vad som varit bäst i år och var inte helt eniga. Apollo Drive, Mando Diao och Hammerfall tyckte hon. Jag säger Apollo Drive och Eldkvarn som mer är min smak. “Nää mamma, skriker hon. Eldkvarn är inte bra!” “Varför inte det, säger jag.” “För att du gillar dem, säger hon.” Hahaha!
Vi kommer fram till att vi är nöjda med dagen i alla fall, även om varken Ulf Lundell eller Lasse Winnerbäck var där. Men det kunde blåst lite mindre kallt framåt kvällen. Men man kan inte få allt.
Annika Torstensson
(Har också publicerats på Musicstage.se)