Recension – MaryJet

MaryJet – ”In this skin”

Jag såg MaryJet (artistnamn för halländska Mariette Hansson) första gången i ett morgonprogram på TV och gillade vad jag hörde och såg. ”In this skin” kom i november 2008 på skivbolaget Solid Union som hennes debutalbum. Jag börjar med några låtförlåtkommentarer och -intryck. Återkommer sen med några sammanfattande omdömen.  

I wish I could
Ett återseende som innehåller ett dilemma. En melodiös låt som mynnar ut i en instrumental eftertänksamhet där man får tillfälle att själv fundera över frågan ”varför inte?” En lagom gåtfull text som får fart på fantasin, precis som det ska vara.
Jazzkänslan infinner sig med Fredrik Davidssons blås. 

My desire
Trots osäkerheten om sin egen roll, finns en vilja att prova nytt med ”dig” – bara för att utröna vem ”jag” är och var ”jag” finner min plats. På slutet kan konstateras att ”jag” och ”du” ska vara där vi är, hos varann, ”side by side, hand in hand”. Tvivlet har täckts av himlens snö, ”heaven´s here”.

Fade out
Om beskyllningar, och om hur man ska finna sig i det ödet. En låt som är sprängfylld med lust att berätta. Där musiken inte riktigt räcker till för alla orden. En berättelse som är för stor för en låt. En berättelse som kanske bättre fått plats i en novell eller roman. En extra stjärna dock till den stämningsfulla och ödesmättade kören. 

Lies beyond
En obetvinglig mur runt oss av harmoni, som man inte raserar särskilt lätt. Det finns harmoni i musiken, med en underbar melodi, orden faller rätt och passar precis. För att vara på den säkra sidan, föreslås att ”we give each other time and space”, men det hade nog inte behövts. This wall of love around us, is almost unbreakable, för att uttrycka det på utrikiska.
Min favoritlåt på skivan.

Vagabond
Ännu en text som kan tolkas individuellt och passa många. En liten kärna är dock den att tid kan läka och förändra saker. Uppskjutandet och väntan med itutagandet behöver inte alltid vara av ondo. Men det är MIN tolkning, bland många andra. Stråkarna på slutet berikar. 

Argue
Från käbblets och grälandets återvändsgränd, där inga utvägar finnes eller gives. Gitarrerna grälar med och illustrerar här textens innebörd på ett förträffligt sätt. 

Calling
Insikten om nödvändigheten att lägga alla kort på bordet, för att kunna gå vidare. Spåkvinnans backspegel s a s. Svårare är sen att välja väg framöver. Men med korten på bordet och förlitsamhet till magkänsla och intuition, ser det ljust ut i spåkulan. 

I lie
Låt oss ljuga ihop. ”I lie to those who I don´t trust, please be my guest.” Men låt oss vara ärliga mot varandra. ”Can I trust the promises we make.” 
Komplicerat, men ack så mänskligt, om ärlighet och att våga lita på människor.

The Warrior
Upproret mot beroendets fångenskap. Rym till rymligare rum.

Crystal Ice Street
En känsla av att vara utlämnad, vilsen. Utlämnad, vilsen utan att vilja visa det, men ändå försöka få någon att upptäcka en, att få nå den hand ”I´m reaching for” .
Albumets vackraste låt, både textmässigt och musikaliskt, i sin enkelhet.

Without grace
En liten pärla. Den mest poetiska texten på skivan. Säger så mycket på ett formmässigt fulländat sätt. 

How come
Närhjärtad vänskap gränsande till kärlek. Högst intressant att få resa i dessa gränstrakter. En låt som blir stor tack vare ett intressant ämne beskrivet med få enkla ord. Många gånger är det lilla det riktigt stora.

 

Musiken
Det är mycket välgjord platta med duktiga musiker och producenter (Mats ”MP” Persson och Mariette Hansson har producerat). Symfonisk rock ligger som grund, men man vågar prova influenser från andra genrer. Jag hör spår av jazz, pop, hårdrock, klassiskt, soul och t o m kyrkomusik. Denna mångfald ger skivan omväxling.

Om det är något jag skulle vilja invända mot, är att det i vissa fall blir ett FÖR mastigt ljud, för många instrument. Hade inte varit fel att kanske skala bort och förenkla här och där eller på några spår. Att jag tycker så kan också bero på att JAG inte är så van vid det stora och symfoniska utan istället uppskattar det enkla där rösten får ännu mer utrymme.

Men trots den stora ljudbilden får MaryJets röst ändå en framträdande roll. Den drunknar inte. Och med all rätt. Den här rösten är stark och skulle kunna passa de flesta genrer. Hoppas hon vågar prova dessa framöver.

Om nu någon undrar hur MaryJets röst låter, fick jag flera gånger spontant Louise Hoffsten i tankarna när jag lyssnade. Denna jämförelse menad som en komplimang snarare än en begränsning. Och som ett försök att placera rösten någorlunda på musikkartan.

Texterna
Texterna är i stort sett bra, med något enstaka undantag. De berör ämnen som har betydelse för de flesta människor. Det som rör livets svårigheter och glädjeämnen.

Någon gång anar jag lite svengelska, men det kan kanske öppna dörren till en och annan svensk text så småningom. Som vän av det svenska språket skulle det vara högst intressant att också få höra MaryJet skriva och sjunga på svenska i framtiden.

Många av låtarna har ett enkelt och mycket poetiskt språkbruk, vilket jag uppskattar. En kompis till mig (från Halland även han förresten) sade att han inte kunde ana att MaryJet var svenska, än mindre halländska. Sådant öppnar förstås för en internationell karriär. Nackdelen med att låta alltför internationell är förstås att man riskerar att förlora sin musikaliska personlighet och egenart. Personlighet och egenart hittar man bara hos sig själv. Något ovärderligt som man bör vara aktsam om. 

Omslag, design, texthäfte
Måste ge en extra eloge till Johan Augustsson som är mannen bakom skivans utseende. Det var längesen jag såg ett sådant rikt texthäfte i olika stilar och tekniker. Massor med kul, fantasieggande och vackra detaljer. Det är nästan så att man måste hyscha MaryJet och musikerna tysta några minuter för att kunna gå på upptäcksfärd i texthäftets illustrationer. Känner att jag fortfarande har mycket nytt att upptäcka där.

Kommer med intresse att följa MaryJets fortsatta musikaliska resa. Det finns resurser här som räcker långt. Bara det finns mod att bygga vidare, nu när grunden är murad. 

Vi kanske ses live också någon gång. Vore kul att få ytterligare en dimension av MaryJets musik. 

Jag textar mitt namn på den prickade raden under orden Belongs to på texthäftet 

Mats Klasson