Piggt & poetiskt
En recension av Lalehs "Me and Simon".

Om man någonsin tvekar, lämnar Laleh sitt signum när hon tar i med rösten ordentlig. Ingen annan än Laleh kan låta så. Skönt att veta att originalet inte kan förfalskas.
Signumet lämnar hon då och då på "Me and Simon", en skiva som gör mig glad med sin pigga och friska utstrålning. Den mest avslappnade och säkra Lalehskivan så här långt. Utan att för ett ögonblick överge det allvarliga och seriösa. Men skivan ger livslust och hopp.
Jag är ovanligt lättad och glad eftersom jag var lite orolig för nya skivan. Det efter ett mindre bra framträdande som jag såg på webben i slutet av 2008. Men nu är jag lugn, och full av hopp och livslust. Tack vare "Me and Simon".

Big city love
Lättsmält och behaglig låt med en refräng som smälter på tungan. Men texten berättar en ledsammare historia. Om kärleken som tog slut, om ett öppnat hjärta som sårats. Det finns dock ändå en försoning i låten, och ett konstaterande att det är över. Kanske är det det nödvändiga avskedet till storstaden?

Simon says
Om att våga sig utanför sina begränsningar. Om det nu egentligen finns sådana. Ibland är man lyckligtvis kanske inte medveten om var de finns, begränsningarna.

Mysteries
En låt som flödar lycka och framtidstro, "no matter the beginning". Det finns också ett par ställen med formuleringar så vackra och sanna: 
"I believed in turning trees
how they twist and tingle after light
I believed in turning it all around overnight"

och

"I wont spend a minute no more
I wont spend another second less
so goodbye long ago bitterness"

Enkel, lätt framflytande poesi, med tänkvärda sanningar i botten.

Go go
Försöker med trummor och bas få igång dansen. Att få henne att våga de där "steps that we take". "Let it happen girl, let it happen, let go, go."

Roses
Att inte kunna stanna tiden, inte kunna gå tillbaks. "The past I know. But the past don´t know the smell of your neck." Vissnande rosor, förvissning om förändring och växande. "I don´t have to save the roses from before."

The end
När något avslutat ändå lämnar något kvar, ett namn, ditt namn, nämnt i ett sista andetag.

Nation
Uppmaningar till politiska ledare att ångra. Ta steg tillbaks och försöka andra vägar. "Since when was war a passion" kan man ju verkligen fråga sig. Mer aktuellt just nu än någonsin, blev den här texten och låten.

History
Att få in både evigheten och historien på en minut är bra gjort. Gissar att låtens längd i sig är ett försök att få tid och evighet att flyta samman. Det är bara det att man behöver lite mer tid att fundera på orden i låten:
"Love help us see and compare ourselves with eternity
and no power no man, 
could go to history when there´s no time."

Farda
Mina obefintliga kunskaper i farsi hindrar mig från att kommentera orden här. Musikaliskt gillar jag växlingarna i tempo och intensitet. Även här en refrängmelodi att lägga under tungan och låta dansa runt i munnen. 

Snö
Låten skriven till filmen "Arn". Ursprungligt ur djupet, innerligt, ärligt. Stora känslor där orden knappt räcker till. Men några formuleringar räcker mer än väl till:
"Hur länge, hur länge
som man har gömt
ja som man har gömt
men jag har inte glömt

hur det är att älska"

Bjurö Klubb
Sagolikt, lekfullt och fabelaktigt där man kan ana tankar om människans roll och ansvar i miljö och natur.

Svalorna
En mer kryptisk text som är öppen för många olika tolkningar, beroende på varifrån man kommer flygande och hur man landar.
Lämnar därför fältet öppet för svalorna, bugande.

Lär mig om
Lalehs låtar på svenska (åtminstone märks det tydligast där) har ibland en tendens att hacka och stamma i upprepningar. Ibland effektfullt, ibland irriterande. I "Lär mig om" flyter det däremot på bra i skön ström.
Här en längtan FRÅN fantasin TILL det verkliga, det man kan ta på. "Ta mig från allt hitte-på, längtar till allting som består". Kanske en längtan att börja lära om från grunden, om naturen, rötterna, stammen, kronan.
En lönnäsa dansar ner och lägger sig på marken. 
Jag minns min första fröken och hennes lilla röda franska bil och hennes glasögon med de ljusbrunoranga bågarna.

Nu ser jag fram emot att se Laleh live i mars också. Det blir tredje gången. Då kan kanske Laleh själv lära mig om vad "Farda" handlar om.

Mats Klasson