Bruce på Parken
Bruce Springsteen på Parken, Köpenhamn 29 juni, 2008

Bruce Springsteen är ju välkänd för sin nära kontakt med publiken och jag tycker att det aldrig har varit mer tydligt än det är i Köpenhamn på söndagskvällen den 29 juni 2008. Antagligen på hela denna turné, men det kan jag ju bara gissa.
Bruce är ute i publiken och samlar in skyltar med önskningar av låtar och spelar också många av dom. Tror väl i och för sig att han hade tänkt spela en del av låtarna ändå.
Mycket närkontakt och många som vill trycka sin hand med idolen. Bruce och publiken verkar älska varje ögonblick av det.

Konserten är väldigt bra och låtlistan inte mycket att klaga på, finns ju förstås alltid något man hade kunnat önska att Bruce bytte bort. Exempelvis den något tråkiga Gypsy biker mot tex, säg, Backstreets.
Höjdpunkterna för min del blir en fantastiskt intensiv version av The promised land som följs av Spirit in the night, en enda lång uppvisning hur det går till att krama allt ur en låt.
Annat bra är Trapped, Jimmy Cliffs låt som Bruce gjort till sin egen. Hungry heart som börjar akustiskt och sedan brakar loss med hela The E Street Band och allsång. Because the night, kanske den allra bästa, med Nils Lofgren på makalösa gitarrsolon som ger mig gåshud. For you som framförs solo av Bruce vid pianot, denna vackra kärleksballad som tar andan ur en. För att inte tala om extranumren som jag återkommer till.

Det mest otroliga med Bruce Springsteen är att han kan leverera varje konsert. Att stå på scen tre timmar i rad, kväll efter kväll. Låter alltid lika inspirerande och ger allt för sin publik. Under dom 23 år som jag har följt Bruce live har jag aldrig fått en oinspirerad eller dålig spelning.
Jag behöver inte riktigt vara så orolig för Clarence Clemons hälsotillstånd heller, eller att han inte skall klara av konserterna längre. ”Big man” får åka en alldeles egen liten bil ut till scenen och väl där har han en egen guldfåtölj som han kan sitta och vila i mellan sina insatser på saxofon och tamburin.

Efter ett litet segare parti med The rising och Last to die, kommer Long walk home, den låt som fungerar bäst från senaste skivan ”Magic”. Låten höjs också av Little Stevens insats i sångduell med Bruce. Badlands får avsluta det ordinarie setet, en låt det inte går att misslyckas med. Så ej heller denna kväll.
Efter sedvanligt inropande kommer bandet åter och fram till slutet är det bara en enda lång orgie av bra musik och fest. Jungleland där ”Big man” briljerar som vanligt. En alldeles vansinnigt bra Bobby Jean där Parken blir ett enda stort gungande hav. Allt avslutas perfekt med American land.

På fredag och lördag är det dags för Ullevi, jag hoppas och tror att det kan skruvas upp ytterligare ett snäpp. Kanske kan man hoppas på 4th of july, Asbury Park (Sandy).
Sandy, är vad det kommer att stå på min skylt i varje fall!

/ Tompa