Intervju med Pebbles Karlsson Ambrose
Intervjun är gjord i september 2012. 

”Jag pratade med en kvinna som var anställd där på psykakuten och jag sa att jag förstod. Självklart var jag inte förföljd. Det var bara ett påhitt. De sa att jag har fått en psykos, en förlossningspsykos, det är inte helt ovanligt efter en förlossning. Till slut fick vi åka hem. Jag tänkte att jag aldrig mer ska knysta om mannen och alla de andra som förföljer mig. Då hamnar man på psyket. Men jag gick med på att träffa ett sjukvårdsteam som skulle komma hem till mig”, skriver Pebbles Karlsson Ambrose i sin bok Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. 

Boken, som är hennes andra, släpptes i september 2012, på Ordberoende förlag, ett förlag som valt att specialisera sig på de svåra livsfrågorna som t ex sorg och krisbearbetning. Enligt förlaget tenderar sådana frågor att hamna vid sidan om i vårt snabbfotade samhälle. 

Pebbles är född 1970 och arbetade i många år inom reklambranchen. Efter sin andra psykos fick hon diagnosen schizoaffektivt syndrom och brottas nu med en psykosproblematik i sin vardag. En psykos innebär att man har vanföreställningar och tror att saker är sant som inte är det, Pebbles hörde t ex röster och trodde att hon var förföljd (paranoia)

Pebbles Karlsson Ambrose

-Det är modigt att gå ut och berätta om sina psykiska problem. Det finns fortfarande en hel del fördomar, som beror på rädsla och okunskap, säger mentalskötaren Bodil Yilmaz i pressmeddelandet för Pebbles bok. 

Så här berättar Pebbles själv om sig själv, sin bok och sitt skrivande för Kafé K.


Berätta lite om dig själv.

Jag heter Pebbles Karlsson Ambrose, jag är född 1970 och har precis kommit ut med min andra bok. Jag bor i en förort till Stockholm tillsammans med min tonårsdotter och är sjukskriven på grund av psykisk ohälsa.


Är det din första bok?

Den boken som kom ut 7 september 2012 är min andra bok. Den första boken är en science fiction och heter Bergsstjärnan. Den här boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån handlar om att insjukna i och leva med en psykossjukdom. Det är en biografi och handbok, kan man säga. Den består av tre delar, den första delen handlar om mig innan jag blev sjuk, del två handlar om mitt insjuknande och livet efter det och del tre är råd och tips till folk som träffar människor som är psykotiska.


Varför skrev du den?

Från början hade jag en massa dagboksanteckningar och gick en skrivarkurs ”Skriv ditt liv” och det var mer terapeutiskt. Då skrev jag lite mer planlöst, bara för min egen skull. Någon gång runt 2005 bestämde jag att jag ville att det skulle bli en bok, men det har legat nere i perioder när det har varit jobbigt eller jag inte har mått så bra.

Jag letade också efter böcker att läsa själv om folk som varit sjuka och det finns inte så många. Då tänkte jag att jag kanske kan hjälpa någon med min bok.


Hur lång tid tog den att skriva?

Jag började skriva 2005 seriöst (se ovan), men det har varit lite från och till och gått väldigt långsamt. När man skriver om jobbiga grejer får man pausa lite då och då. Sedan när man skriver om sig själv behöver texten ”ligga till sig” lite så att man kan se den med nya ögon – lite ”utifrån”.


Kan du berätta lite om din skrivprocess? Skriver du varje dag eller lite då och då? Har du haft någon eller några som hjälpt dig med din bok?

Jag skriver bara några få timmar per vecka, men det blir rätt mycket text ändå. Skriver man två sidor om dagen, fem dagar i veckan så blir det 200 sidor på mindre än ett halvår. Ibland skriver jag kanske ingenting på några dagar och sedan skriver jag kanske ihop fem-sex sidor på en timme. Det beror lite på hur jag mår.

Jag skickade runt detta manus till olika förlag som en biografi från början. Men jag fick bara standardrefuseringar. Då skickade jag det till en lektör (som jag betalade själv) och hon kom med olika synpunkter, så att jag kunde förbättra manuset. Sedan ett år tillbaks är jag dessutom med i en informell skrivargrupp, vi är åtta tjejer som träffas varannan vecka och peppar varandra och läser varandras texter. De hjälpte mig också och då tillkom del tre i boken och gjorde den lite mer komplett.


Vad är varit mest positivt respektive negativt med att skriva boken? Vad kändes lättast respektive svårast? 

Ibland skriver man om jobbiga grejer och det river ju upp känslor. Men det känns också skönt att få ur sig allt. Jag beskriver ganska komplicerade sammanhang och det är svårt att göra när man pratar, i en bok får man berätta en historia från början till slut utan att bli avbruten.


Vem riktar sig din bok till? Vad hoppas du den kommer att leda till?

Den riktar sig till folk som träffar folk som är psykotiska, inom vården, i kommunen, till exempel folk som jobbar inom Socialtjänsten, och anhöriga. Till människor som själva har en psykossjukdom hoppas jag också kunna tillföra något.


Kommer du att skriva fler böcker?

Ja, nästa bok blir också en SF-bok med Fantasyinslag. Det är en rolig hobby att skriva och nu vill jag skriva något roligt som omväxling. I framtiden skulle jag vilja skriva en faktabok om brottsoffer också.


Finns det något råd du skulle vilja ge dem som kommer i kontakt med någon som drabbas av psykisk sjukdom?

Tålamod och tid behöver alla människor.


Har du några tips och råd till andra som skulle vilja skriva en bok?

Skriv! Har du svårt att få tid i ett stressat liv eller behöver pepp, gå gärna en skrivkurs, lite nya människor med samma intressen och läxor kan göra susen för att komma igång. Försök träffa folk med samma intresse. Min skrivargrupp är superbra, det är roligt och det gör att man prioriterar sina skrivprojekt. Byt manus med andra som skriver, det är rätt dyrt att anlita en lektör, så genom att läsa varandras manus får man ny input till sitt eget manus samtidigt som man får läsa massa andras roliga manus. Fråga runt i din bekantskapskrets, kanske är det fler som drömmer om att skriva en bok? På nätet finns också mycket roliga sajter för den skrivintresserade, på Facebook sker ett stort kunskapsutbyte i olika skrivargrupper och så vill jag rekommendera en ny tidning om att skriva som heter Skriva.


Intervjuare: Paisley