Intervju med Anna Lindberg - konstnär:

Vi har stämt möte på Restaurang Brunnsbacken som är ett ställe som värnar om kulturen och gärna hänger konst på väggarna.
Här förekommer också teaterpjäser och musikframföranden.
Kort sagt ett ställe som söker nya vägar - oftast via kulturella yttringar.

Anna ska idag (4 maj 2008) hänga upp ett gäng nya tavlor på väggarna och vi skulle träffas vid åttabläcket för en liten intervju för Kaféets räkning.

Det var ju söndag så jag hade redan varit runt och rört på dödköttet ett par varv i staden - och trodde jag var tidig till mötet när jag ramlade in en kvart före åtta på kvällen.
Redan hade dock Anna hängt upp sina verk på väggarna och satt nu och höll pä med en skiss gällande prislistan (jo - så är det ju. Man måste hitta rätt prisnivå på sina alster - mycket svårare än att måla dem).

Anna är bara 25 år än så länge - men oerhört produktiv - så jag var beredd på nytt och blev inte besviken.

Jag kände mig lite löjlig när jag satte mig mitt emot henne och tog fram blocket med mina patetiskt framkrystade frågor - men Anna log charmigt och förstod min situation - jag har nämligen aldrig gjort en intervju tidigare (åtminstone ingen som ska publiceras).

Kafé-K:s utsände försöker intervjua Anna - i bakgrunden hennes pastisch av Mona Lisa som ett självporträtt.

Kafé K inleder trevande med den första frågan:
Det var ju inte så himla länge sedan jag såg dina tavlor - men nu hänger du upp en massa nytt. Du verkar produktiv! Hur många utställningar har du hunnit med?

Anna höjer lite räknande på ögonbrynen och gissar spontant på sex stycken. Sedan börjar hon räkna och kommer fram till:
SJU! Jo - det är sju om jag räknar efter.
Den första var på Gröna Stugan (vid Lötsjön) år 2004. Och detta är tredje gången på "Brunnen". Två stycken utställningar med kollegor har jag ju också haft i stan - ja, du var ju på den ena mazken.
Och om jag får räkna min keramikutställning på hantverksmässan i Sollentuna så blir det väl sju...?

Jag räknar efter på fingrarna och kommer fram till att konstnären även har en högra hjärnhalva.

Det var raskt marscherat, tänker jag och undrar om det kanske är något mer på gång.

Jag hoppas att jag kan deltaga på Millesgården den 17 maj. Fontänen har ju födelsedag.
Så är i alla fall planerna - även om inget är bestämt.
Sedan har jag planer på en separat utställning i höst - i Gävle.

Ja, just det - inflikar jag - jag har förstått att du är på väg att flytta till Gävle. Vadan detta?

Jo - svarar Anna med tydlighet - jag går ju ut från Nyckelviken nu till sommaren och har fått ett fast jobb som tatuerare i Gävle. Hittills har jag jobbat lite extra där uppe - men nu jag slutar skolan så tänkte jag flytta dit och jobba.

Men hur går det med målandet då?

Jag vet inte om jag får - men jag skulle vilje vara ledig på måndagarna så jag kan ägna mig åt måleriet då - mitt "måndagsmåleri" - det känns viktigt för mig.

Det låter som om målandet är viktigt för dig. Vad är det som driver dig till detta skapande?

Anna tittar på mig och kanske undrar hon om frågan är nån sorts "dolda-kameran-variant". Sedan finner hon sig:
Jag vill ju!
Jag måste ju!
Det är ju då jag mår bra!

Det är ju en adrenalinkick varje gång jag är klar med en målning. Svårt för andra att förstå kanske - men så är det!
Du som målar själv kan väl förstå det.

Även om jag inte är lika duktig så fattade jag...

Jag vill knyta tillbaka till jobbandet och undrar vad hon ser för skillnad på tatuerandet och målandet.

Det är ju ändå en rätt tydlig skillnad - svarar hon bestämt - att måla själv är ju helt fritt. På jobbet måste jag ju göra det andra vill.
Även om jag får använda mina konstnärliga talanger - så blir det ju alltid kommersiellt - ett sätt att dra in stålarna. Men jag trivs med jobbet.

Kan du dra nytta i ditt eget målande av din utveckling inom tatuerarbranchen?

Egentligen så är det nog tvärtom - svarar Anna - mitt eget målande gör nog att jag blir en bättre tatuerare.

Jag känner spontant att Anna tycker att samtalet kommit in för mycket på jobbet. Jag går därför vidare bland mina förberedda frågor:

Jag har ju sett en hel del av det du gjort innan denna utställning. Förr var det många porträtt föreställande Buddha. Hur kommer det sig?

Jag älskar ju Thailand. När jag varit där har jag fått så mycket inspiration. Religionen, människorna, landet - ja hela Thailand har inspirerat mig.
Att jag dessutom målat av många Buddha-statyer beror inte bara på att jag tycker att de är vackra. Jag älskar nämligen metall.
Att fånga metallens materia och ljusreflektioner tilltalar mig.
Kanske är det därför jag föredrar metalliska ramar kring mina dukar.

Det förvånar mig inte - många av dina nakenstudier har också ett metalliskt sken över sig.
Men någonting annat som slår mig är att du vågar testa olika stilar.
Har du inte hittat ditt "stuk" än - eller beror det på något annat?

Det är nog mer en nyfikenhet. Plötsligt kan jag komma på att "så där kan man ju också kanske göra" - och tycker jag att det blir bra så brukar det då kunna bli en serie i det manéret.
Just nu t ex har jag ju jobbat lite med strukturen i dukarna genom att sy och lappa på dem med överblivna dukrester.
Sedan är det väl också så att man är lite rädd för att tröttna på sig själv. Då söker man väl automatiskt nya vägar.

Jag kan ju se på din hemsida att du använder många olika medier - olja, akryl, akvarell mm. Är det något media som du föredrar?

Olja! Det känns mer äkta - som riktig konst. Akrylen kan jag tycka känns lite plastig ibland. Sedan gillar jag att det inte torkar för fort. Då kan det av misstag färga av sig lite och visa sig bli väldigt bra.

Klockan går och skymningen börjar falla utanför. Anna är nu klar med sin prislista och börjar plocka ihop sina saker. Men jag vill ändå hinna ställa en avslutande fråga:

Framtiden? Vad gör du om fem år om du själv får bestämma?

Jag är på besök i Sverige för ett vernissage. Jag har rest hit från Thailand där jag bor och målar på heltid.
På utställningen köper kungen en tavla för 170 000:- och pressen skriver att kungen tycker det är den bästa tavla han sett.
Sedan bär det av till New York för ytterligare ett vernissage innan jag reser hem till Thailand igen.

------------------------------------------------------------------

Annas konst kan du se på hennes pixbox-sajt:
http://www.pixbox.se/usr_show_id80907_page0_order1.html

Vid penna och tangentbord: mazken