Lördagen den 1 juni 2013

Att vänta ut gryningen

Det är alltid som mörkast före gryningen, sägs det. Jag har funderat en del på det när det är svårt. Kanske har det blivit ett ordspråk för att folk ska hålla ut? Stå ut. Tänka att det blir snart ljusare. För till slut kan det ju inte bli mörkare. Svartare. Tyngre. Någon gång måste det ju vända. Och då börjar man uppskatta det lilla i livet. Och det lilla livet. Kanske är det så att det lilla livet egentligen är det stora livet?
 
Var glad åt det lilla så får du många glädjeämnen. Ett till ordspråk. Om att uppskatta det lilla. Som att se en nyutslagen krokus på vårkanten, bli glad av en väns omtänksamma telefonsamtal, höra ett barns skratt och känna solens värmande solstrålar efter en ovanligt kall natt. Solen faller även på liten stuga. 

Den bästa glädjen, även den lilla, är den som är delad. För delad glädje blir dubbel. Men delad sorg blir halv. Jag är lite osäker på om det är så med sorg och glädje att den delas ut i kvoter. Att det går att mäta. Halv eller dubbel? För att citera Peter LeMarc: ”Nu vill jag veta, hur mycket sorg, slösad lycka kostar”. En del verkar ha det tyngre än andra. Är det så att alla får lika mycket glädje och sorg i sina liv? Ska det verkligen vara rättvist?

Men ordspråken ger svar även här. Det viktigaste är inte att vinna utan att kämpa väl. Och kämpa väl, det kan man göra länge – för droppen urholkar stenen och en tusenmilafärd börjar alltid med ett steg. Och går det ändå inte att lösa, ja då är det så att det som inte dödar, härdar. 

Det kanske låter som klyschor. Men jag älskar ordspråk. Både de gamla från långt bak i historien och de nya. Jag tycker om allt ifrån ”ärlighet varar längst” till ”jag shoppar alltså finns jag”. När jag mår dåligt och kan sammanfatta mina tankar med ett ordspråk så tänker jag att det är universellt på något vis det jag känner. Att så många människor känt samma sak och att känslorna är så genuint äkta och vanliga att det har blivit ett ordspråk. Och då känner jag mig inte ensam. Jag tänker att någon stackars sate där för 2 000 år sedan kände som jag och lyckades förmedla det i en enda mening. Eller så uppskattar jag att någon bara i förra veckan lyckades förmedla ett nutida fenomen på detta praktiska sätt. 

Jag undrar hur det kommer att bli i framtiden. Kanske är det därför jag är fascinerad av science fiction. Finns alla dessa ordspråk kvar då? Vad har de för nya? Vad är egentligen genuint mänskligt? Finns det en kärna i mänskligheten som alltid har funnits och som alltid kommer att finnas? En essens som går att koka ner i några ord.

Jag har nu kommit med i en novellsamling som heter Vildsint Gryning med en science fiction-novell. Temat för novellsamlingen var gryning och jag fastnade för ordspråket om att det är alltid är mörkast före gryningen. När jag skrev min första bok Bergsstjärnan så tänkte jag först att den skulle få en uppföljare som skulle få heta Aftonstjärnan. Men det blev inte bra. Så det projektet blev skrotat. Men jag hade en karaktär där i som jag tyckte väldigt mycket om. Han heter Atle. Han funderade också över sorg och hur man kunde uppskatta det lilla i livet. Han förstod vad det är som är viktigt. Egentligen. Han hade fått stå tillbaka länge och väntade på gryningen. Men han visste att tålamod är konsten att hoppas. 

Pebbles Karlsson Ambrose



Pebbles Karlsson Ambrose är författare och bokbloggare på Bookiecookiez. Hennes första bok var en science fiction-bok som heter Bergsstjärnan och den andra boken heter Jag vet inte var psykoser kommer ifrån. Om att insjukna i och leva med en psykossjukdom som kom ut i september 2012 på Ordberoende Förlag. Nu är hon aktuell med en science fiction-novell i en novellsamling som heter Vildsint Gryning. Boken är ett samarbete mellan författarna på den virtuella tummelplatsen www.kapitel1.se och Hoi förlag. 

Projektet Vildsint började på kapitel1.se med den första boken som hette rätt och slätt Vildsint. Det var en vild och egensinnig samling texter som såg dagens ljus år 2010. Det gick så bra att året därpå kom uppföljaren Vildsint Skymningslandet med noveller som var mer gränslösa, ibland mörka och som rörde sig i det okända. Denna tredje bok, Vildsint Gryning, som släpps i juni 2013, är ett ljusare verk som liksom de tidigare två böckerna innehåller noveller av såväl kända som okända författare.



Vill ni kommentera eller diskutera Pebbles text finns en speciell Gäst med G på K-tråd på vårt forum. Klicka här för att komma dit.
För att kunna skriva på forumet måste du vara medlem. Är du inte det, klicka  på Bli medlem inne på forumet och följ instruktionerna.
Man kan också kommentera på Kafé K:s Facebooksida om man hellre vill det.


Tillbaka till tidigare Gäster