Röd boll i hand
Del 11, "Bred mun, rött öra", den 5 juni 2009

Åskan slog ner. Från de mörka molnen. För första gången tvekar Fuffo. Han har faktiskt flugit samma sträcka, med samma flygbolag, kanske t o m med samma flygplanstyp. Visst var det ett tag sen, men han kunde ha varit med där. Vilken fruktansvärd skräck de måste ha känt när de förstod vad som skulle hända. Om de nu hann inse faktum.
Fuffo som tänkt flyga extra mycket i sommar. Fuffos oro och tvekan växer. Och bollen har heller inte hittats. Han svävar okontrollerat i verkligheten. Som en bungyjumpande vante i flygkaptensuniform, livrädd för att gummibandet ska brista.
Han tar ett glas trygghet och låser dörren. Som tur är har han proviant så det räcker ett tag.

Den röda bollen har tröttnat på handdukshyllan. Utvilad och i högsta grad redo för nya upplevelser, rullar den ut på golvet när fru Svedalopoulos behöver en ny handduk. Den försöker låta så lite som möjligt vid studsen mot golvet. Fru Svedalopoulos är lyckligtvis en aning disträ när hon går och funderar på hur angelägna spöken är att ge sig till känna. Vill de verkligen synas och höras i verkligheten? Eller gör de allt, efter sin förmåga, att inte märkas alls? Det beror kanske på spökets personlighet och behov.
Till tonerna av ”När duvan trippar”, var den nu kommer flygande från, ligger plötsligt bollen ”utanför sin port och tiden går förfärligt fort”. ”Det är bittida och sent och sången klingar inte rent.” Världen ligger öppen för den röda runda. ”Världen verkar somnambul.” Vänster, höger eller rakt fram? ”Ska inte posten komma snart? När brevbäraren går sin rond.” 

Foto: www.fotoakuten.se

De tre vikingarna i Dublin har återhämtat sig oväntat fort. Det enda som syns utanpå är Berits gipsade vänsterarm och Sunnys rispa på vänsterkinden. Red snake pussar hennes rispa så ofta han kan. Han vet att det snabbar på läkningen.
”Hon är så vacker!” tänker Red snake och försöker förstå vad det var i hennes uppenbarelse som attraherade honom mest. Snart blir han varse att han alltid tyckt om breda munnar hos tjejer. Som Julia Roberts lips och Ally McBeals mouth. Ally som egentligen heter Calista Flockhart. Svenska grodprinsessor saknas heller inte. Snälla, snälla Caroline af Ugglas, hallåande Ana Barata och svensktoppande Carolina Norén. 

Säkert finns det någon förening som heter Män Med Minimunminnen som äcklas och förfäras av ovan nämnda grodprinsessideal. De tycker att när en tjej öppnar munnen helt, ska det se ut som hon visslar, visslar på honom.
Kanske finns det en djupare mening i de två olika skönhetsidealen. De bredkäftade, fria, orädda tjejerna som inte är rädda att ta plats och öppna munnen för att säga sin mening. De minimunnade, små, tysta, på sin höjd visslande, som osäkert ber om att få bli någons.

Tilläggas kan att en viss Lisas favoritdjur är grodor, men kanske inte för att de är bredmunnade. Kanske för att en vacker visslande prins, med liten mun, döljs i grodan.

Men det är inte bara Sunnys breda mun som makes Red snake crazy. Det gör även hennes söta utstående öron som sticker ut trotsigt genom hennes raka hår. De är rödmobbade och rödrodnande, men ber inte om ursäkt för att de sticker ut. De röda öronen väcker både hans beskyddandeande och beundrande.
Sunnys rödöron lyssnade och hon blev tårögd första gången han bekände och beskrev allt detta för henne. Sen pussade hennes breda mun hans skäggstubbiga kind och de yttre banden mellan dem var lika starka som de inre.

Mats Klasson


Vill ni vara med och påverka det fortsatta innehållet gå in på forumet: Längre texter/Fredagsföljetongen så får ni där varje vecka möjlighet att bidra med det som det frågas efter där.

Tidigare delar av Röd boll i hand hittar ni i Boklådan/Fredagsföljetongen.

Fortsättning följer nästa fredag.