Lena Mattsson taggat inlägg

Tallrik & Glas – 18 november 2017

TallrikGlas400

TG_Lena Mattsson_18 november 2017

Vissa saker ska man bara göra: borsta tänderna, gå ut med hunden, betala skatt… OCH dricka anissprit på Franska rivieran.
Ja jag skriver anissprit för drycken är ju släkt med både grekisk ouzo och turkisk raki men i Frankrike heter den pastis och inte Ricard eller Pernod som jag länge trodde, en okunskap jag fortfarande kan generas av…

Dagarna på Rivieran lämnade en hel del vädermässigt att önska denna gång men grumlig anisdryck ska alltid drickas. Så står det i min bok i alla fall...

Se mer

Tallrik & Glas – 30 september 2017

TallrikGlas400

TG_Lena Mattsson_30 september 2017

Mat är grunden för vår överlevnad. Mat är kultur, olika kulturers kultur. En grillad grisrumpa smakar på ett sätt i villaområdet i Gävle och på ett annat vis på tavernan på en grekisk ö. Det är inte bara skillnad på temperatur och omgivningar, det är skillnad på gris och gris och på kryddor och kryddor och kockar och kockar. Också.

Viss mat är universell numera och smakar nästan lika vart än man äter den; en kebab är en kebab och en thaikyckling en thaikyckling nästan över hela världen. Nästan.

Men bara på Irland får man Irish stew!
Jag har inte djupforskat i äm...

Se mer

Tallrik & Glas – 12 augusti 2017

TallrikGlas400

TG_Lena Mattsson_12 augusti 2017

Regn. Vackra hus. Ännu slumrande grönska. Tågspår som sår genom marken och historien.
Marsmåndag i Grünewald, Berlin. I ett skjul mer än ett hus hänger vi på låset för lunch. Fem minuter efter öppning är vi långt ifrån de enda gästerna.
Det är som en oas för ökenvandrare. Det är varmt, det är inätet och indrucket och ägaren, gissar vi, nickar nöjt när vi beställer currywurstar och schnitzel. Och öl.
Öl, denna gudadryck. Öl som kan smaka allt från beskt till sött från humlechock till chokladdröm...

Se mer

Tallrik & Glas – 27 maj 2017

TallrikGlas400

TG_Lena Mattsson_27 maj 2017

Kalla mig kannibal men kalla mig också drömuppfyllare. Jo, jag såg till att skapa en relation till den nykokta hummern i Rockport, Massachusetts, USA i september i fjol. Hummern var stor som en människobäbis och jag blev lika varmt lycklig som man blir när man håller nyfödda i sina händer.

Jo kannibal! Sitta där med en Bloody mary och anknyta till döda skaldjur? Yes sir, jag bjuder in alla att ha åsikter om det!

För den där hummern var inte bara en hummer, den var en sanndröm också, en fantastiskt god sådan också visade det sig…
I 20 år har jag drömt om att resa längs Ame...

Se mer

En bild – en berättelse, 18 juni 2016

Ebeb_Lena Mattsson_18 juni 2016

Ibland krockar man med sig själv. I mitt fall sker det rätt ofta. Jag kan mamma jämnåriga och försöka vara ungdomligare än jag är, men oftast är det Lena och lokalredaktör Mattsson som kommer på kollissionskurs eller seglar uppför samma trånga ström och stöter i varandra.

Jag skäms inte att säga att Lena oftast vinner, den som inte alltid vill bry sig, ifrågasätta och ta ställning, den som inte vill veta mer. Ibland går redaktör Mattsson in och läxar upp och då ställer Lena en fråga eller två och gör en anteckning, om så bara mental.

Och ibland blir det remi eller...

Se mer