Månadsboken – november 2021

månadsboken

Månadsboken är menat att vara ett månatligt kontemplerande av livet och alla månadernas skiftningar. Mina minnen blandat med funderingar och rapporter om livet där jag bor och lever. Lite som en dagbok eller rättare sagt en månadsbok. Varje månad tänker jag ta ett foto över (förhoppningsvis) samma vy i min tillvaro så att man ska kunna se skiftningarna över året även på bild. Jag hoppas jag ska kunna fullfölja ett helt år och i slutet på varje månad kommer det således komma ett nytt inlägg. Opretentiöst och vardagligt. Jag börjar nu istället för att invänta ett nytt år så får vi se hur länge det varar (som sjuksköterskan sa).


November 2021

Jag får börja med att be om ursäkt för att jag inte riktigt hade koll på när Halloween inträffar. Inte så lätt för en gammal hund att hålla reda på alla nymodigheter. Den gick mig ändå rätt spårlöst förbi och nu vet jag bättre. Nu är det ändå november och i år inträffar i alla fall första advent redan i sista novemberveckan. Ingenting jag kan göra något åt så jag får väl acceptera att man börjar fira jul redan nu.

November månad har för mig alltid varit förknippad med färgen grå. Inte alls på ett negativt sätt. Nej, inte alls. Men då de färgsprakande höstlöven fallit till marken är med ens färgprakten borta. Åtminstone den omedelbara. Kvar finns grått. Men precis som i den grå stenen kan man finna nyanser man först inte upptäckt – om man tittar efter riktigt noga. Dimman är dock ovedersägligen grå. Jag älskar dimma! Ju tjockare desto älskligare! Frosten som allt oftare faller är väl mer vit, men då den äger en viss transparens blir det gröna gräset blekt grågrönt; de gula höstlöven blir blekt grågula; den blöta leran blir blekt gråbrun. Allt blir då liksom blekare. Kanske det är blekt jag borde associera november med istället. Livet håller andan medan kung Bores förtrupper går sina rekognoseringsrundor runt hus och bodar. Runt mossar och kärr. Runt markernas döende växtlighet. De frostnupna rönnbären tappar sin lyster trots att de försöker lysa upp de svarta grenverken likt varaktiga bloss i det avtagande ljuset.

november -21

november -21

Som ni kan se på månadens bild har vi fått vår årliga leverans av ved och snart är den helt staplad förhoppningsvis. Vore jag en björn gick jag gärna i ide i väntan på den livgivande våren. Men jag får vackert härda ut – och elda. Redan den nionde denna månad föll den första snön här i mina trakter. Det varade blott några minuter och det blev inte ens vitt på marken, men det ger oss en förvarning om vad som komma skall. Jag hoppas att vår lokala bonde får rätt när han säger att det ska bli en snöfattig vinter emedan han minsann såg att gässen flög västerut. Jag får förlita mig på att gamla järtecken visar sig äga riktighet. Vinterdäcken sitter ändå på bilen eftersom det är lag på det och nog kan det bli halt på vägarna även utan snö.

Den observante bildbetraktaren kan, förutom årstidernas skiftningar och veden, även se att vi här hos mig nu blivit av med luftledningarna för elektriciteten. Men jag undrar vad Eon egentligen anlitar för underentreprenörer. De får nidbilden av en kommunalarbetare att framstå som handlingskraftiga. Inte undra på att elpriserna skjuter i höjden.

En annan tråkig sak som inträffat är att en morgon i mitten på månaden var vår ena katt sjuk. Hon var pigg kvällen innan och stannade inne över natten, men på morgonen hade hon helt tappat balansen. Hon ramlade omkull när hon gick och ingen synlig skada fanns. Jag for givetvis akut till veterinären och de fann heller ingen lekamlig skada på henne. Något obestämt neurologiskt trodde de. Sannolikt råttgift. En mus som äter råttgift kan förflytta sig långt innan den dör och om en katt äter upp den får den giftet i sig. Jag säger att om du har problem med möss så skaffa musfällor eller katt. Använd aldrig råttgift. Punkt slut. Hon återhämtade sig dock och nu är hon som normalt igen. Hon hade änglavakt och nu har hon bara åtta liv kvar.

Nog med klagolåten nu. Här i riket har vi nu fått vår första kvinnliga stadsminister. Vad folk tycker om Magda kan nog skilja sig rejält från person till person så jag nöjer mig med att konstatera att det ändå var på tiden att en kvinna blev vald på den positionen som av tradition varit mannens post. Magda kanske inte är känd som en kvinnosakskämpe, men att vi nu fått vår första kvinnliga stadsminister har ändå ett stort symbolvärde anser jag. Nu blev det inte långvarigt så här inledningsvis då hon avgick efter sju och en halv timme, men kanske det löser sig. Som jag är politiskt intresserad ser jag fram emot ett händelserikt valår med fett valfläsk och välregisserade utspel i sann dokusåpaanda.  Vad politikerna egentligen tycker kommer vi fortsatt inte få reda på. Bara vad de tror att folk vill höra. Vindflöjlar är ett bra ord. Vindflöjlar i en virvelstorm.

Nya ord kommer i mellandagarna

/mazken


Oktober 2021

Jag hade trott att vi var färdiga med detta eviga omställande av klockan nu. Att det skulle vara sista gången och att vi skulle bestämma oss för det ena eller det andra. Så var det tydligen inte. Den sista oktober är det dags igen. Inte förrän 2023 kan det verkställas efter vad jag hört sägas. EU-parlamentet kan tydligen inte ens enas i en icke-fråga så varför skulle de kunna enas i betydelsefulla frågor? Märkligt då jag anser att detta är just en icke-fråga. Nog hör jag till dem som anser att solen ska stå i söder klockan tolv. Att vi på 1800-talet ändrade standarden för tid var mer förståeligt. Det var ju järnvägens utbredning som gjorde det praktiskt att ha samma tid på alla platser i landet. Nu förstår jag faktiskt inte alls detta med ”sommartid”. Om vi har kvar normaltid året runt vore det enklare tycker jag. Vill man vakna tidigare för att få mer sol så finns det ingenting som hindrar dig från att ställa väckarklockan en timma tidigare för att gå ut och njuta av ljuset. Nog om detta nu.

Oktober bjuder på aprilväder. Ena stunden blåser det något förtvivlad så att asplöven dansar runt i en yster slängpolska. Sedan kommer det en regnskur som smattrar på fönsterrutan vid skrivbordet. När jag klär mig vattentätt för att gå ut och hämta in ägg så har det slutat och solen vräker ner sitt ljus från en klarblå himmel. Inte en vindil kan anas. En morgon när jag sov ända till tjugo över nio, var gräset fortfarande alldeles vitt av nattens frost och nu har jag börjat elda i kakelugnen på morgonen. Då håller den värmen hela dagen. Ja, ända till kvälls och över natten faktiskt. Kakelugnen är en uppfinning som håller än idag.

okt -21

okt -21

Restriktionerna för Covid är nu borta och genast börjar folk uppföra sig precis som innan. Som om ingenting förevarit. Charterflygplanen blir åter fullbokade och man samlas till olika sammankomster utan att förstå att pandemin inte alls är över. Vi lär få leva med den ett bra tag framöver – kanske till och med för alltid.

Missförstå mig rätt. Jag tycker att det är trevligt att restriktionerna försvinner. Ändå har jag vissa funderingar på framtiden. En fördel som följer i restriktionernas spår är att arbetsgivarna fått upp ögonen för att det faktiskt går att arbeta på distans. Jag gjorde det själv i slutet av mitt arbetsliv och det fungerade fantastiskt. Jag var både effektivare, snabbare och gladare. Något som min chef märkte rätt omgående. På arbetsplatsen är det alltid så mycket annat som kommer i vägen. Folk som ska snacka skit vid kaffeapparaten tillexempel. Luncher som tar längre tid än nödvändigt på grund av att man blir sittandes i ett oviktigt samtalsämne som inte ens har med jobbet att göra. När jag arbetade hemma fick jag mer gjort på kortare tid och kunde således ”smita tidigare” utan att det gjorde något. Dessutom slapp jag ju de tidskrävande resorna till och från kontoret. Visst förstår jag att alla yrken inte passar för distansarbete, men många nog. Jag tror äntligen att många arbetsmöten kommer hållas via länk även fortsättningsvis istället för att folk ska flyga till andra städer eller länder för att träffas. Visst är det viktigt att träffas också, men kanske inte varje gång.

Sedan har vi alla dessa som vägrar vaccinera sig bara för att de tror på konspirationsteorierna. Såg på TV vårdpersonal som oroar sig över att det kommer bli fullbelagt på IVA igen nu när så många är ovaccinerade och restriktionerna släpps. Jag säger så här: Samhället ser till att vi får vaccin utan att betala för det. De som vägrar får väl bli sjuka då och betala sin förbaskade vård ur egen ficka. Vissa tror ju inte ens att det finns en pandemi. Tror de verkligen att de starka marknadskrafterna skulle gå med på att hela länder stängts ner på grund av en påhittad sak? De borde skaffa foliehatt.

Jag har en bekant på Facebook som jag inte kan förmå mig att ta bort. Jag har så roligt åt alla hans konspirationsteorier att jag ler varje gång trots att det egentligen är sorgligt. Han tror att pandemin är ett påhitt bara för att de styrande ska kunna ge oss sprutor med lobotomerande effekt. De skyr – enligt honom – inga medel för att få oss till lydiga och viljelösa individer. Samma med 5G-nätet. Antennerna påstås skicka ut något som gör oss dumma och hörsamma plus att de får alla fåglar att falla döda ner till marken. Jo, han påstår sig ha sett det själv. Ansiktsmaskerna som fått ett uppsving är preparerade med något fördummande medel som gör alla som bär dem till viljelösa zombies. Flygplanen sprider medvetet ut gifter som även de gör oss korkade och lättlurade, det har han minsann läst på Facebook. Skulle man ifrågasätta detta är man själv ett bevis på att det han säger stämmer. Jag blir så trött.

November stundar med allt vad det innebär. Förr fanns endast allhelgonahelgen som riktmärke. Numera verkar Halloween vara viktigare. Men mer om detta nästa månad.

Väl mött kära vänner

/mazken


September 2021

Månaden börjar som en extra sommarmånad. Skönt för mig att den inte är lika het som värmeböljan vi hade tidigare under sommaren. Nog tycker jag om värme, men det får väl vara med måtta. Aldrig att jag legat i solen och pressat som vissa andra. Nej, lagom är bäst.

Minnena letar efter gångna septemberdagar och dessa minnen är fyllda av ekollon eller kastanjer. På landet fanns ekollonen och i staden föll kastanjerna ner mot den hårda asfalten så att de gröna och taggiga skalen klövs. Ut ramlade den lena och blanka nöten. De vi hade i Stockholm var väl hästkastanjer och inte den ätliga, men jag tyckte de var vackra så länge de var nykläckta. Tyvärr varade inte skönheten så länge och de jag sparat fick återförpassas ut till förruttnelseprocessen. Samma med ekollonen på landet. Som liten skit var årstiderna mer tydliga. September var en höstmånad och därmed basta. Nu för tiden vägrar jag acceptera att sommaren håller på att rinna mig ur händerna. Det finns än så länge många somriga dagar kvar.

Jag vet inte exakt vilket datum som allsvenskans höstsäsong började när jag var liten, men nu när sommarlovet var slut blev det ofta så att jag cyklade till Råsunda för AIK:s hemmamatcher. Det var inte alls långt. Bara genom norra delen av Vasastan och sedan över Solnabron och vidare Solnavägen bort till dess slut där betongklumpen som då hyste både landslag och AIK stod. Jag minns hur den fula men charmiga byggnaden stod där som en väldig skorsten. Gick man utanför när det spelades så bolmade det formligen ur den. På den tiden fick man ju röka på läktarna och de flesta gjorde det på 60-talet. Inte jag dock som bara var barnet Nu för tiden är det helt andra saker som ryker på läktarna. Bengaler. Även på tjugohundratalet är allsvenskan igång i september, men nu får jag titta på TV eftersom jag har långt till Solna från Småland.

sept-21

sept-21

Här i Småland så är det nu fullt med bär på smällbärsbuskarna. Jo, jag vet att de inte heter så – det är dock vedertaget trots att de egentligen heter snöbär. Ni vet – de där vita bären som liksom puffar om man klämmer sönder dem. Giftiga lär de också vara. När ena dotterdottern bara var en två-tre år plockade hon dem och åt. Hon blev dock inte ens sjuk så det kan omöjligt varit så många hon fått i sig.

Smällbären minns jag annars från Vreten, som stället på Värmdö hette där farmor bodde. Där fanns det sådana nere vid grinden. Päron fanns det också. Gråpäron. Jag minns ju inte om det var just i september de var plockbara, jag minns bara att trädet var enormt. Kanske det berodde på att jag själv bara var en liten skit.

Det mest häpnadsväckande i kulturens spår denna månad är väl att ABBA släpper en ny LP fyrtio år senare. Jag är på intet sätt ett Abba-fan, men då jag bor i Västerviks kommun så blir ju allt som västervikssonen Björn rör vid till stora nyheter. Jag tycker att deras idé med ”abbatarer” ligger helt rätt i tiden och jag gillar åtminstone en av de två släppta låtarna. Det låter Abba men med mognare röster. Björn och Benny vet minsann att göra rätt saker i rätt tid. Det enda jag aldrig kan förlåta dem är att det inte finns en DVD eller liknande att införskaffa av scenföreställningen av Kristina från Duvemåla i originaluppsättning. Kanske B&B har den i gömmorna och släpper den fyrtio år senare. Jag får väl nostalgera ner mig med mina gamla singlar av Hep Stars och Hootenanny Singers istället.

HoH

I Småland kommer höstkänslan smygande vartefter månaden framskrider och jag sitter oftare inne på kammaren med mitt bokskrivande istället för ute på verandan. Dessutom grävs det i trädgården med bullrande grävmaskiner eftersom elen nu ska ner i marken istället för att hänga i luften mellan stolparna och få höststormiga granar över sig. Jag får hoppas på en brittsommar i oktober och på färre strömavbrott framgent.

Återkommer i slutet av oktober med nya ord.

/mazken


Augusti 2021

När jag var liten innebar alltid augustimånaden ett stort mått av ångest inför framtiden. Sommarlovet skulle vara över, vilket samtidigt innebar att vi fick överge vårt lilla sommartorp och färdas tillbaka till Vasastan i Stockholm. Jag minns så väl känslan när bilen parkerades på gatan och jag klev ut på stadens hårda trottoar av sten. Det var som att jag aldrig varit här tidigare. Det luktade stad. Än hade den förhatliga skolan inte börjat, men det skulle inte dröja länge alls. Normalt kom vi hem dagen innan uppropet skulle ske. Jo, vi var på landet varje ledig stund – året runt.

När jag kom in trapphuset så ekade det ovant. Även i lägenheten var det an akustik som jag inte ens kunde erinra mig från tidigare. På landet ekade det bara om man ropade ner i kalkbrottets övergivna avgrundshål vilket alltid var spännande eftersom det inte fanns någon skyddande avspärrning runt avgrunderna. Så får det säkert inte vara nu för tiden.

aug-21

aug-21

Numera har jag ingen ångest i augusti även om jag inser att sommaren drar sina sista skälvande andetag. Jag tycker ju om hösten också, ändå är det lite vemodigt att sommaren närmar sig slutet. Visst kan det bli sommar även nästa månad och brittsommar har väl alla hört talas om.

I år – 2021 – regnar det en del denna månad och i Gävle har det varit svåra översvämningar. Säkert något vi får vänja vid oss vid i framtiden då människan påverkar klimatet i en sådan utsträckning att det är sorgligt at se. Visst har man väl själv varit delaktig i detta. Det skulle vara att ljuga att påstå annat. Jag gör dock vad som står i min makt som enstaka person att bättra mig. Troligtvis nyttjar jag mindre av jordens sinande resurser än genomsnittet. Visst kör jag bil då och då. En med förbränningsmotor. Det beror på att jag inte har råd att skaffa en elbil. Hade jag råd skulle jag göra det i morgon dag. Särskilt som jag bara kör ca fem mil i veckan. Nåja. Att urskulda sig gör inte saken bättre. Vi är alla medbrottslingar – mer eller mindre.

Vad som däremot är trevligt i augusti är att äpplena växer sig saftiga och söta på äppelträdet. På gräsmattan ligger det mängder av fallfrukt från päronträdet som är så högt att det är svårt att plocka dem från grenarna. Jag tar de nyaste som fallit – innan de blir dåliga.

Skolstarten finns dock fortfarande med som realitet eftersom jag har två av barnbarnen boende i samma hus som jag. Som tur är har de en välvilligare inställning till skolan än vad jag hade. En har just fyllt åtta och den andra fyller elva i slutet av månaden. Det går fort i den åldern tycker jag. Fort för mig. Ett år är ju bara 1,5% av mitt liv medan det för yngsta dotterdottern är 12,5% av hennes dito. Är man bara 1 år så är det året hela ens liv. 100%. Inte undra på att tiden verkar gå fortare med åren.

Turligt nog var det uppehållsväder ett par dagar här för leden, vilket gjorde att det blev möjligt att klippa gräsmattan innan det hade behövts slåttermaskin. Snart blir det kallare och då växer inte gräset på samma sätt längre. Bra för miljön då gräsklipparen går på bensin.

De av er som känner mig vet att jag har höns. Det har varit lite skralt med äggproduktionen den senaste tiden då några av de gamla hönsen gått till de sällare jaktmarkerna. Ingen av de kvarvarande hönorna har heller velat ruva på nya ägg. Innan sommaren skaffade jag därför fyra nya unghöns via en gård på trakten och nu i augusti har de äntligen börjat lägga sina ägg. Små till en början, men de brukar bli större vartefter. Nu är jag garanterad frukostägg ytterligare ett tag så får vi hoppas att någon vill ligga på ägg nästa säsong så att besättningen och äggproduktionen fortsatt hålls på den nivå jag vill. Egna ekologiska frukostägg hör definitivt till livets goda. Speciellt som de slår butiksköpta ägg i smaken flerfalt. Butiksköpta ägg smakar fisk i jämförelse och är inget jag numera någonsin skulle få för mig att äta. Att andra gör det förstår jag – alla kan ju inte ha lyxen att ha egna höns.

Just nu verkar det spricka upp i molntäcket så jag lämnar skrivkammaren till förmån för utomhusvistelse. Jag återkommer i slutet av september med en ny månadsbetraktelse.

Lev väl.

/mazken

Taggar:  ,

3 kommentarer till Månadsboken – november 2021

  • Mats Klasson  säger:

    Kul att läsa. Ser fram emot fortsättningen. – Det där med skillnader i dofter, minns jag själv från 70-talet när vi (som skilsmässobarn) varit hos pappa ett veckoslut i månaden och kom hem till mamma igen. Vad konstigt det luktade då. :-)

    • mazken  säger:

      Luktminnet lär ju vara det bästa minne vi besitter, så kanske det inte är så konstigt att vi minns dofterna.

  • Mats Klasson  säger:

    Nu börjar löven gulna på träden. Vi får se när den första snön kommer. :-)

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>