Sävsjöfestivalen 2009
Rapport från 1 augusti av Paisley

Varje ort med självaktning har numera sin musikfestival eller stadsfestival, ofta flerdagars och ofta med brett programutbud, för att locka så många besökare som möjligt. Sävsjöfestivalen firar 11-års jubileum i år, två dagar, fredagen med hårdrock och lördagen med svenska artister. Brittiska hårdrockveteranerna Saxon är fredagens dragplåster. Festivalgeneralen har lyssnat på Saxon så länge som bandet har funnits. I år har han lyckats få dem till sin festival. En dröm som slagit in.


Sam Elliot - Foto: Paisley

Stadsfestivalerna ger lokala band en möjlighet att komma ut och spela. Sam Elliot är skådespelaren som ser ut som bilden av den klassiske amerikanske cowboyen. Sam Elliot är också ett sju-mannaband som tävlar i "Svensktoppen nästa", en tävling för nya artister. Hittills har det gått bra. Sam Elliot är på G, alla säger det. Blåssektion och karismatisk sångare, eget material, texter på svenska eller engelska. Sex av killarna kommer från Tranås, den sjunde bor i Aneby. Grunden till bandet har lagts på musikskolan, musikskolelärarna har inspirerat, killarna har gått estetprogrammet på gymnasiet. Beatles är en av förebilderna. Lennart Hyland en annan och något engelskt band, jag minns inte namnet, och killen som skrev ner det åt mig har handstil jag inte kan tyda. Framtiden för killarna som nyss slutat gymnasiet? Förväntningar och besvikelser, förmodligen. Förhoppningar att kunna ta sig ur demobandsträsket. Att komma ihåg att spela. Framför allt handlar det om att ha roligt.


Florence Valentin - Foto: Paisley

Florence Valentin har texter med budskap och musik man kan dansa till. Bandets frontman Love Antell kallar sig protestsångare, texterna har ofta ett politiskt budskap. Bandet är samspelt, ljudet i klass med en studioinspelning, ljussättningen jäkligt bra. Mellansnack om kungahuset och Reinfeldt, bandmedlemmarna får personliga presentationer. Publiken vill höra Pokerkväll i Vårby gård. Love lovar att spela den, senare. Han säger något om att man aldrig ska sälja sig. ”Jag har fått erbjudande om att sälja mig, en gång”. En kort paus, publiken tystnar, fryser till is, en kollektiv föraning, manlig prostitution, en ung man och en en äldre bög, pengar inblandade. ”Vägverket ville ha en reklamlåt, men inte den här - Bilen brinner”.

Perssons Pack, ikväll med Niclas Frisk och Love Antell. ”Limpan” på dragspel är sjuk, hjärtopererad. ”Det blir en annorlunda kväll, inte bättre, inte sämre, bara annorlunda", säger Persson när han kommer upp på scenen och slänger cigaretten. Publiken består av sådana som kan varenda textrad. Män med tatuerade underarmar, en späd ung kvinna med Öster om Heden-T-shirt och manshatt. När Packet spelar Bröllopsdag blir det magiskt, det är en bitter text, sorglig. Det är hon som ska gifta sig, i morgon, på pingstafton, ska hon gifta sig med en annan. 

Irländskt sedan, ett hobbyband från trakten. Det spelar ingen roll om det är en sommarkväll i Sävsjö eller ett lastbilsflak i Galway. Irländskt är irländskt. Den som hört irländsk folkmusik vet vad handlar om – redan från början. 

Melody Club, som Sävsjös tonåringar kommit för att se, avslutar vid midnatt. Det är pop, det är perfekt, det är en snygg scenshow. När jag ska hem upptäcker jag att någon askat på taket till min 2CV.

Paisley