Tallrik & Glas – 16 april 2022

Osynliga ägg och egg
I den historiska Svenska Akademins Ordbok, SAOB (inte att förväxla med SAOL, Svenska Akademins Ordlista, som speglar nutidssvenskan), finns inte ordet ägg med. Ordboken som började skrivas redan på 1800-talet har bara hunnit till bokstaven Å.

SAOL däremot, definierar ägg som ”ett livsmedel från främst hönor”.

I den tredje ordboken SO, Svensk Ordbok (utgiven av Svenska Akademin, förstås), är man omständligare: ”rundad, något lång­sträckt och i ena änden spetsigare bildning med hårt, sprött skal, som fram­bringas av fågel­hona och som fågelunge kan ut­vecklas ur”.

För att återvända till SAOB, sökte jag av nyfikenhet på ”egg” med E, men inte heller det fanns med. Egg som i SAOL definieras ”skärande kant på kniv, yxa e. d.” Min gissning är att denna sortens egg stavades med ä (ägg) när man var framme vid bokstaven E. När man nu i en snar framtid är framme vid bokstaven Ä i SAOB, får man alltså även ta hänsyn till de E-ord, som förr stavades med Ä. Den där ”knivsäggen” (numera ”knivseggen”) har alltså spelat SAOB ett litet knivigt spratt. Det finns säkert fler exempel.

Ägg hos Agda
Vi lämnar knivarna och yxorna och tar fram äggkorgen. För vi hade inga höns på vår bondgård. Något år tidigare hade vi nog det, för jag kommer ihåg att hönsen sprang på den öppna platsen mellan logen och gamla stallet. Den öppna plats där farfarsfar Johan (1855-1933) och farfarsmor Kristina (1859-1941) hade haft sitt gamla hus.
När hönsen flugit bort kom Linderos från Skingeröd och murade upp vår nya stallbyggnad. Då var vi tvungna att köpa ägg hos Agda i granngården.

Johan och Kristina Svensson någon gång före 1933, framför sitt hus

Farmor och jag ska gå till Albins för att köpa ägg hos Agda, som vi brukar. På gården finns även sönerna Gunnar och Sven. Dottern Britta och sonen Knut har redan gift sig och flyttat hemifrån. Knut gifte sig för övrigt med ytterligare en annan Britta. De fick två döttrar, Karin och Kerstin. Karin gick i min klass när vi började skolan 1965.
Men nu är det någon gång mellan 1961 och 1965, när farmor och jag är i Agdas kök för att köpa ägg. Äggen såldes efter vikt så Agda tog fram besmanet för att väga korgen utan och med ägg. Hur mycket vi betalade kommer jag däremot inte ihåg. Minns i alla fall att det var en ovan men mysig stämning där i Agdas kök.

Besman

På tal om Agda åkte pappa, farmor och jag dit den heta sommaren 1975 och vi bjöds på smältande vaniljglass till kaffet i deras trädgård. Då var Albin död och Agda bodde tillsammans med sönerna Gunnar och Sven på gården. Det bestående minnet från detta besök, förutom värmen, var att vaniljglassen var prickig av flugor. De kom troligen från den näraliggande gödselkurran.

Äggpickning
Två tävlande har varsitt ägg och krockar topparna mot varandra. Den vars ägg längst blir oskadat vinner.

I TV-programmet På parkett (från självaste påskafton, den 10 april 1971) där Fritiof Nilsson Piraten är en av gästerna pickar han ägg mot Lasse Holmqvist.

Traditionen som mest förknippas med Österlen i Skåne, har sitt ursprung i Polen redan på 1400-talet. Men det finns liknande tidigare berättelser även från Zagreb och Persien, så spridningen är säkert större, i både tid och rum.

Det ryktas att i gryningen på påskdagens morgon samlas äggpickare vid Bornholmskajen i Simrishamn. Om det är sant vet jag inte.

Äggrullning
Har anor ända från 1550-talet i både Egypten och Europa. I Tyskland rullade rikemansbarn ägg nerför en backe och fattiga barn fick äggen. Ett slags tidig välgörenhetsgala för att lindra de stackars rikas samveten. Numera har väl de rika opererat bort sina samveten och sin empati, verkar det som.
Äggrullning finns i många varianter och i olika delar av världen. T ex finns en tradition med äggrullning utanför Vita huset i Washington på annadag påsk. Även äggrullningen har anknytning till Österlen. På påskdagens morgon samlades barn vid äggabacken. Man rullade äggen nerför backen så att de träffade äggen som låg nedanför. En annan variant var att kasta äggen så långt man kunde utför en backe. Orter som nämns är Vitemölla och Baskemölla.

Godispåskägg
Jobbade i fabrik i mer än 38 år. Och flera av dessa år fick vi alltid där ett färgglatt påskägg fyllt med godis, varje påsk. Chokladen var godast och åts först. Lakritsen och skumgodiset var också ätbart. Sen var det mest segt gelatingodis kvar som man knappt orkade eller ville äta. Troligen kom gelatinet (gjort av grissvål) från Extraco i Stidsvig, så det var närproducerat.

Målning av ägg
Minns att vi målade ägg i min barndom. Tror helt enkelt att vi målade skalen på de färdigkokta äggen med vattenfärger. En annan påsktradition var att mamma plockade in påskris och satte köpta, färglada fjädrar i och kanske också lika färggranna små plastägg i snören (som julgranens röda kulor ungefär).
Vet också precis var detta påskris placerades. Vid väggen i vardagsrummet, precis mellan dörrarna till köket och kammaren. Där också den grå bonaden fanns, med texten
”Men strunt är strunt och snus är snus,
om ock i gyllne dosor,
och rosor i ett sprucket krus
är ändå alltid rosor”
Hämtat ur Gustaf Frödings dikt Idealism och realism från diktsamlingen Nya dikter (1894)

Stekt ägg
Stekt ägg, bara stekt på ena sidan, äter jag egentligen bara vid två tillfällen.
På varma mackor: Två brödskivor med ketchup och ost mellan som steks i mycket smör på båda sidorna. Sen steks ägget och läggs ovanpå dubbelmackan. Kanske ytterligare ketchup på ägget.
Till pyttipannan: Stekt ägg är gott till pyttipannan, tillsammans med lingon och smörgåsgurka. Hellre stekt ägg än rödbetor till pyttipannan, tycker jag.

Förlorade ägg
Eller pocherade ägg som man säger på köksfranska. Det är när ägg får sjuda utan skal i vatten. Förlorade ägg kan med fördel användas i rätten Ägg Benedict, där det pocherade ägget läggs på en brödskiva med hollandaisesås (smör, vitvinsvinäger, äggula) och skinka (bacon).
Byter man ut skinkan mot spenat kallas rätten Ägg Florentine och tar man lax istället för skinka blir det Ägg Royale.
Namnet Ägg Benedict sägs enligt en historia komma från en bortskämd överklassdam som hette Benedict i efternamn. När hon besökte en restaurang i New York på 1800-talet hittade hon inget ätbart på menyn och bad kocken att göra någonting annat till henne. Kocken Charles Ranhofers kreativitet resulterade alltså i denna maträtt.

Omelett
För en hårt arbetande arbetare är en omelett inte särskilt mättande. Bara ett sätt att snabbt bli av med ett och annat ägg. Jag tycker det är en alltför överreklamerad rätt.

Fåtöljen Ägget
1958 formgav Arne Jacobsen fåtöljen Ägget att användas på SAS Royal Hotel som öppnades 1960 i Köpenhamn.

Det finns också en stol som kallas Åskbollen (Ball chair) formgiven av Eero Aarnio som är rund, men som även finns i äggformad variant.

Ägget är löst!
är en svart komedi från 1975 av Hans Alfredson, med bl a Gösta Ekman, Birgitta Andersson, Max von Sydow, Hans Alfredson och Anna Godenius i rollerna.
Om en fabrik som av äggskal gör potensmedel och stjärtkliaren Nixitch. Första gången jag såg filmen på 70-talet såg jag bara det komiska, men när jag återsåg den häromåret framträdde det svarta allt tydligare. Rovdriften av naturresurser, miljöförstöring m m. Den kanske mest kända scenen från filmen är när sonen (Gösta Ekman) kastas ut i en sjö av sin far och blir liggande där genom årstiderna och liksom blir ett med sjön. Triangeldramat fadern, modern och sonen utvecklas också till ett slags Oidipus-drama. Om jag ska sammanfatta filmen är det ett vitt ägg som blir svart, en löskokt lustighet som blir hårdkokt.

Ägg på olika språk
Veza, eier, yumurta, arrautza, jaje, ou, ovu, vejce, ægg, ovo, oeuf, Ei, huamoa, telur, ukunta, huevo, yai, iqanda är ägg på albanska, afrikaans, azerbajdzjanska, baskiska, kroatiska, katalanska, korsikanska, tjeckiska, danska, esperanto, franska, tyska, hawaiianska, indonesiska, somaliska, spanska, swahili och zulu.

Här finns en utförligare lista.

Hönan eller ägget först?
Detta filosofiska dilemma har inget riktigt svar. Eller kanske kan man besvara frågan med att dinosauriernas ägg kom långt före både höna och hönsägg. Ungefär för 230 000 000 (230 miljoner) år sen utvecklades de första dinosaurierna. För ungefär 65 500 000 år sen dog de ut i en massdöd, som troligen berodde på ett nerslag på jorden av en himlakropp som orsakade miljöförändringar. Dinosaurierna levde alltså i 164 500 000 år. Som jämförelse kan nämnas att homo sapiens, den nutida människan, har funnits i bara 200 000 år. Grovt räknat endast 1/800-del av dinosauriernas tid på jorden. Så vår art är bara på experiementstadiet och kommer vara så länge än, såvida vi inte förintar oss själva. En del tyder på att vi snart kommer att ta kål på oss själva efter en mycket kort blink i historien. Vilken art som kommer efter oss kan vi bara gissa.

Alla fåglar, inklusive hönsfåglarna, härstammar ju från dinosaurierna. Så på frågan om hönan eller hönsägget kom först, kan man alltså faktiskt svara: dinosourierna.

Hur kokar och öppnar man ett ägg?
Löskokt eller hårdkokt? Skalperar toppen med en kniv, eller knackar loss äggskalet på toppen med en kniv och plockar bort skalet?

Det är väl en smaksak. Liksom om det ska vara lös- eller hårdkokt och hur länge det ska koka och när man sätter igång äggklockan. För egen del lägger jag ägget i kallt vatten och sätter på spisplattan. Då undviker man att äggskalet spricker under kokningen. När det börjar koka tar man tiden och låter det koka i 4 minuter. Då får man oftast ett ägg där äggulan är löskokt, men på gränsen att börja stelna.
Jag knackar sen skalet med (metall)sked och plockar bort de små skaldelarna för att frigöra äggtoppen. Lite salt på och sen äts det med en färggrann äggsked i plast.

Ungefär så här kan Stig Järrels äggkokarform ha sett ut

Stig Järrel tyckte först inte alls om ägg. Men så hittade han i England ett slags äggkokarform i metall med ett på- och avskruvbart lock. Han knäckte ägget och hällde både gula och vita i formen, saltade eller smaksatte efter behag, skruvade på locket och lade den i kokande vatten ett särskilt antal minuter. Sen var det bara att ta upp formen, skruva av locket och äta ägget utan att hindras av något äggskal.
Allt detta berättar han i ett gammalt På minuten-avsnitt.

Mats Klasson