Kocken och kryddningen
Ibland äter vi på Stadshotellet i en av grannkommunerna. Det är vanligvis en kär utflykt. Senast vi var där hade restaurangen en ny kock. Det kändes på kryddningen. Den medelålders rödlätte mannen, som genomsvettig och utmattad, brukar komma ut för att se till buffén, var inte där. Han har en förmåga att göra rotmos och fläsklägg till en av de godaste rätter man ätit. Inte heller den bosniska servitrisen, som älskar hans osso buco, tjänstgjorde...
