Språksamtal 2

Onsdagen den 17 mars 2021

m
Ja, du bäste broder M. Det var några år sedan vi hade vårt förra språksamtal om språkets vindlingar. Vi talade då en del om ordens ursprung och att man genom detta kan få en bättre uppfattning om själva ordets innebörd eller nyans. Sedan dess har det ju här på Kafé K inrättats spalten ”K-märkta ord” som ofta just tar tag i detta ämne. Samtidigt utvecklas ju språket ständigt och jag själv tittar med nyfikenhet varje år på de nyord som presenteras av språkinstitutet (är det väl). De flesta ord överlever nog inte mer än ett eller två år, medan andra blir långvariga. Ett som tydligen tagit plats i ordböcker är ordet ”hen”. Jag själv har lite svårt för det eftersom jag inte vet hur man ska böja det. ”Han” böjs ju ”honom” och ”hon” blir till ”henne”. Blir det ”henom” kanske? Vad tror du? Det känns fel att säga ”ge den till hen”…

M
Det är Språkrådet på institutet för språk och folkminnen som publicerar nyordslistan varje år. Här är nyordslistan för 2020.
Det avråds att böja hen i objektsform eftersom henom ju i sin form avviker från den könsneutralitet som eftersträvas i användandet av hen. Henom liknar honom för mycket helt enkelt. Man ska alltså använda hen både i subjekts- och objektsform och hens i genitiv. Själv tycker jag att hen är ett utmärkt ord för att ersätta det klumpiga ”han/hon” med. Om det dessutom fyller ett behov hos de personer som varken känner sig som han eller hon, har det ju ytterligare en funktion.
Du tog upp nyordslistan. När jag tittar på listan från 2020 hittar jag två ord som jag tycker är riktigt bra:
Krympflation (minskning av innehållet i förpackning utan motsvarande prisminskning)
Lesserwisser (person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer)
Krympflation är ytterligare ett sätt för de giriga försäljarna att lura oss fattiga konsumenter på ytterligare kronor.
Lesserwisser är verkligen ett ord i tiden, nu när okunnigheten nästan hyllas som en dygd och vilken person som helst oavsett bildning eller kunnande  anses vara lika förtroendeingivande som personer som har kunskapen. I en tid där det inte skiljs på åsikter och fakta. När troende är lika mycket värt som vetande. Att ordet lesserwisser finns är ju en varningsklocka till att verkligen stå upp för vetenskapen och kunskapen.
Är det några andra ord i nyordslistan du vill framhålla? Eller kanske ord från tidigare års nyordslistor?

m
Kommer på rak arm inte ihåg några nyord, men att vi tycker olika om ordet hen är uppenbart. Att säga ”ge den till hen” låter i mina öron lika illa som att ”ge den till han”. Att hen-ordet inte går att böja gör nästan att man accepterar att man inte heller behöver böja han eller hon. Dessutom tror jag inte att lösningen på problemet är att uppfinna ett ord för ett tredje kön. Om vi istället lägger oss vinn om att utsläta och förjaga alla könsroller och dessutom tillåter varje människa att få vara och agera utifrån sitt sanna och unika jag kanske vi inte skulle behöva hen-ordet. Låt varje persons läggning vara en tillgång istället för ett problem.

Nu kanske debatten mer kom in på könsroller än ord – men orden speglar mer än bara dess bokstäver.

Krympflation och lesserwisser hade gått mig förbi. Jag gillar dem och vi får väl se om de överlever. När jag läser vad du skriver om ordet lesserwisser kommer jag dock att tänka på ett ord som nog har lite (betydelsemässiga) släktdrag med det: Mansplaina – när en man förklarar det uppenbara i tron om att åhöraren (oftast en kvinna) inte förstår alls.

Även om jag tycker om att man utvecklar språket med nya ord så får man inte glömma att snegla bakåt – ibland finns det ord som nästan glömts bort, vilka passar bra även på nyare företeelser. Ett ord som inte är bortglömt (hittills) är ordet hållplats. Trots att det finns så hör jag oftare att man använder det engelska ordet ”stop” istället. ”Nästa stop är X-köping”. Men än så länge vet folk vad en hållplats är.

M
På tal om gamla och nya ord för samma begrepp eller företeelse (hållplats och stop), kommer jag ihåg när ordet logistik lanserades för kanske ett par, tre decennier sen. Jag tänkte:
”Har vi inte redan ett ord för detta? Jo, transport (eller om ska vara riktigt noggrann transportadministration)”.
Men som i många fall var det några som tyckte att vi skulle ha ännu mer svengelska. (Även om transport också var ett låneord en gång i tiden.)

Det finns också ord och begrepp som när de är nya klingar dåligt i ens språköra. Som det här med hur man skulle benämna åren efter millenieskiftet. Jag tyckte i början att ”tvåtusentre” lät bättre än ”tjugohundratre”, dessutom var det kortare. Men jag vande mig vid det senare och nu känns det bättre. I det långa loppet är nog ”tjugohundra”-benämningen mer konsekvent om man tittar tillbaks på de tidigare århundradena. Så jag tror nog att det sättet kommer att klara sig det här århundradet ut, möjligen i viss konkurrens med en benämning som delar upp årtalet i två delar, t ex ”tjugo-tjugoett” (för 2021). När våra efterkommande går in i nästa århundrade kanske inte ”tjugoetthundrafyra” eller ”tjugoetthundratrettiofem” kommer att fungera lika bra längre. Det blir för många stavelser och för långt helt enkelt. Så i slutet på detta århundrade och början av nästa blir det nog uppdelningsvarianten som kommer att användas. Dvs ”tjugo-nittiotre” och ”tjugoett-tolv” t ex. Det är min förutsägelse för kommande århundrade.

m
Jo där håller jag med till fullo Mats. Tjugo tjugoett låter ju dessutom mer som engelska och det är ju gångbart idag. Tror även att man om hundra-tvåhundra år kommer titta tillbaka på historien och säga exempelvis sjutton sextionio även om det skrivs 1769.

Det här med logistik tror jag också beror på att man vill försöka höja värdet av tjänsten eller produkten i fråga. Ett finare ord ger en högre status. Vi minns väl alla när man förkastade ordet städare och ersatte det med lokalvårdare. Snart heter det väl miljötekniker istället eller partikeldestuktör. Inte säger vi till barnen att de ska gå för att vårda sin lokal – nej då duger det med att de bör städa sitt rum.

Ett annat begrepp är HR. Min dotter jobbar på kommunens HR-avdelning. Human resources heter det alltså – inte personalavdelningen. Jag hoppas att den ”finare” titeln även innebär en finare ersättning.

M
Det här att englifiera ord och begrepp borde i många fall kallas ”ängslifiera”, tycker jag. Ett ängsligt och självförtroendefattigt sätt att försöka göra sig märkvärdigare än man är. Typiskt för detta är ishockeylagens omdöpningar av sina lag och sin liga. Elitserien räckte inte utan måste kallas SHL. Västra Frölunda IF byttes ut mot Indians. Malmö IF mot Redhawks osv. Ett tydligt exempel på mindervärdeskomplex. Jag hoppas att vi snart vågar göra motstånd mot den språkliga ockupationsmakten och utvecklar vårt eget rika språk istället. Svenskan har ju utvecklats från indoeuropeiskan via germanskan och fornnordiskan och har ju fått många intryck utifrån genom åren och det har gått i perioder. På medeltiden var det tyskan, på 1700-talet franskan och nu engelskan. Spanskan, ryskan, kinesiskan, swahilin, italienskan, finskan eller danskan nästa?

När det gäller länder och språkområden och deras förhållande till inflytande utifrån och låneord, sägs det att på Island har man konsekvent långt in i modern tid (vet inte hur det är just nu) vägrat ta in låneord utan skapat egna ord för nya moderna företeelser. Ett av de få isländska orden jag kan som är ett exempel på detta är útvarp, som betyder radio.

Hade jag varit yngre och haft mer energi, skulle det ha varit roligt att lära sig lite isländska. Kanske istället för att sitta och glo på sjknvarp (TV). Ett annat isländskt ord på något modernt är rafmagn (raf = bärnsten, magn = kraft eller mängd) som betyder elektricitet.

m
Ja isländskans motstånd till låneord känner jag till. Tror dock att motståndet bryts ner i och med internet. Släktskapet i våra språk syns tydligt i ditt ena exempel då ju bärnsten även heter rav på svenska. Det är samma med deras hästar som med språket. En islandshäst som exporterats får aldrig återvända eftersom man gör allt för att hålla rasen intakt. Ett annat ord som jag funderat på är engelskans window. Är det inte så att det är besläktat med vindöga och norskans vindu? Vikingarna hade nog en stor inverkan på språket när de en gång invaderade öriket i väst. I och med den allt ökande migrationen får vi ju nu fler låneord från helt (för oss) nya länder och jag undrar om det på sikt inte kommer många kinesiska låneord då deras inflytande i världen bara ökar – de är ju en hel del människor också. Kanske kinesiska till och med har potential att bli den nya världsspråket.

M
Rav används fortfarande i skånskan istället för bärnsten, som ju heter amber på engelska, undrar var det kommer ifrån. Troligen från latinet, det låter så. I ortnamnet Ravlunda finns också rav. I Ravlunda har jag gjort några militära insatser och på kyrkogården i Ravlunda vilar både Fritiof Nilsson Piraten och Olle Adolphson (bara några meter ifrån varandra).

Intressant det där med de isländska hästarna, det visste jag inte.
Vindöga hette det på svenska också förr. Medan norrmännen och danskarna behöll det, blev vi påverkade av tyskans fenster så att vi fick fönster att kika ut genom istället.

Tvivlar på att kinesiskan kan bli världsspråk. Det är så olikt många andra inflytelserika språk, både vad gäller skriftspråk och sitt uttal. De har ju t ex bara få korta stavelser som istället skiljs från varandra i uttalet genom att sägas med olika tonhöjd och betoning.Små, små skillnader som vi västerlänningar har väldigt svårt att höra. Till och med kineserna själva kan ha svårt att höra skillnaderna och ibland tecknar de skrivtecknet för ordet i luften till varandra för att tydliggöra vilket ord de försöker säga.

Däremot tror jag att både det kinesiska språket och kulturen i stort kan påverka på andra sätt, men sannolikt inte så mycket att det blir ett världsspråk.

Något annat språkligt du skulle vilja ta upp när vi ändå är igång?

m
För stunden känner jag rätt nöjd med samtalet. Jag hoppas att det inte ska dröja lika länge som denna gång innan vi kan språkas vidare i ämnet. Jag menar, språket utvecklas ju ständigt och det står nog inte på förrän något nytt knackar på och behöver luftas.

M
Instämmer. Tack för stimulerande ”snack”.

m = mazken
M = Mats Klasson