Kärlekens omvägar

Omfamnar henne och samtidigt som jag känner värmen från hennes kropp slås jag av hur fantastiskt gott hon doftar. Kan inte riktigt förstå vilken fantastiskt tur jag har som träffat henne den här första kvällen jag gått ut på många år.
Som berusad av hennes närhet lutar jag mig fram och när våra läppar möts i en kyss känns det som det gjorde den gången för länge sedan då jag för första gången kände ett par varma läppar mot mina.

Den oväntade tanken som genast dyker upp är att någonting är fel.
Vill jag verkligen detta?
Varför tvivlar jag? Hon är den vackraste människa jag sett och jag borde vara lyckligast på hela jorden.
Hur kan det komma sig att någon annan smyger sig in och fyller min inre bild?
Utan att med en min visa min tveksamhet, släpper jag försiktigt taget och lämnar hennes famn. Ursäktar mig, tar adjö och går hemåt i Linköpingsnatten medan jag funderar på vad det är som händer.
Den beslöjade månens bleka ljus får mig att se trottoaren och husfasaderna upplysta som i en gammal svartvit film och det enda ljud jag hör är mina egna steg mot kullerstensgatan.
Drar mig till minnes hur det hela började.
Efter att ha varit ungkarl i många år började jag fundera på om jag skulle ge tvåsamheten en ny chans.
Det har runnit en del vatten under broarna sedan jag var ute i svängen senast och jag kan inte påstå att jag vet hur det fungerar längre.
Har jag någon kompis jag kan fråga om råd? Någon som vet hur det går till.
Christian är singel och vet hur man roar sig på lokal, drar jag mig till minnes.
Visst delar han festbilder på facebook och även om jag tror att han överdriver sina bedrifter är han ute och sonderar marknaden och borde veta vart man ska gå.
Han har varit en god vän sedan vi gick på gymnasiet och det känns som att han på många sätt inte lämnat den tiden bakom sig. Det är inte min sak att döma, bara han är nöjd med sin livsstil och uppnår det han vill.
Sagt och gjort, jag ringer honom och vi bestämmer att vi ska gå ut och ta en öl.
Det är inte bara mitt festande som är eftersatt konstaterar jag bedrövat då jag tar en titt i klädkammaren.
Ett besök i klädaffären blir nödvändigt och även om jag inte säger det eller erkänner ens för mig själv tycker jag att det är jättekul med kläder och känner mig riktigt nöjd när jag hänger in en ny skjorta i garderoben. Att jag inte direkt varit högavlönad de senaste åren har självklart bidragit till att jag inte heller köpt kläder då det inte varit absolut tvunget.
Fredagskvällen infinner sig till slut och med skyhöga förväntningar ser jag kvällen an.
Borde ha lärt mig att det är kvällar som möts utan förväntningar som slutar bäst men detta är kanske undantaget som bekräftar regeln.
Christian dyker upp och då vi gått igenom den eventuellt omanliga ritualen med klädval och han godkänt hur jag ser ut för dagen ger vi oss ut i Linköpingskvällen.
Vi inleder vår lilla krogrunda och jag upptäcker att jag saknat att äta och dricka gott i en god väns sällskap.
Mätta på mat men sugna på kvinnligt sällskap går vi vidare och vi hinner knappt in på nästa ställe förrän hela min värld stannar till.
Vid baren står hon jag väntat på. Det känns nästan som i en kärleksroman när hon rör på huvudet och håret lägger sig tillrätta som i slow-motion.
Christian märker min reaktion och föreslår att vi går fram och pratar med de två kvinnorna som står där.
Tveksamt svarar jag ja, men förlitar mig på att Christian vet hur vi ska gå till väga.
Vant och rutinerat hälsar han på tjejerna och jag hänger helt enkelt bara på.
Hon som dragit mina blickar till sig heter Eva och är ute med sin arbetskamrat Anna på afterwork.
Hon är helt enkelt otroligt vacker och jag hoppas hon inte tycker jag är alltför konstig eftersom min munhäfta hindrar mig från att säga det jag verkligen vill.
Av någon konstig anledning har jag inga problem med att småprata med Anna, som, även om hon nu inte ser lika bra ut som Eva, har en otrolig charm och karisma.
Det är väl så att eftersom jag inte ser henne på samma sätt som Eva, kan jag slappna av och på ett annat sätt vara mig själv.
Till min glädje släpper dock nervositeten, och jag kan i takt med att kvällen lider föra ett normalt samtal även med Eva.
I det lite skumma krogljuset har vi tagit ett bås och vi berättar om våra dagliga strapatser och äventyr. Våra skratt klingar gott och stiger mot det stearinljusupplysta taket.
Det var länge sedan jag hade så trevligt och jag trivs verkligen i de båda kvinnornas sällskap.
Söker så ofta jag kan Evas blick och hennes ögon får en fantastisk lyster i det medvetet knapphändiga ljuset.
Christian begär mer av en krogrunda än att prata lugnt vid ett bord så han tar farväl och ger sig av mot större äventyr som om jag känner honom rätt även innehåller dans.
Även den trevligaste av kvällar når sitt slut och det blir dags att gå hem.
De två tjejerna och jag tar oss ut och den svala luften slår emot oss. Vi bor alla på gångavstånd från puben och vi gör gemensam sak.
Först kommer vi fram till Annas port och efter en hastig adjökram, försvinner hon in genom porten och tar trappan upp mot sin lägenhet.
En tidig, tidig lördagsmorgon går jag med kvinnan jag längtat efter, men inte vetat om hon fanns, längs Stångån.
Vi gör ingen brådska och jag tror att vi båda försöker få detta ögonblick att vara så länge som möjligt.
Även de bästa stunder når sin ände och vi kommer fram till hennes adress. Utanför ingången tar jag mod till mig, närmar mig henne försiktigt och till min glädje drar hon sig inte undan.
Känner mig som världens fegaste man när jag slår Evas nummer på mobilen.
Har gått och förberett mig hela morgonen och de få timmar jag försökt slappna av och sova har störts av tankar och funderingar på hur detta ska kunna lösas.
Då jag stundtals trots allt slumrat till har en annan kvinna lite oväntat dykt upp i drömmarna.

Konflikter är inte min starka sida och farhågan är att Eva ska bli upprörd, ledsen och arg på mig. Hur obekvämt det än är förstår jag att hon verkligen har anledning till det. Trots allt har jag kvällen innan gjort att för att få hennes tillgivenhet och försökt få mig själv att framstå i god dager.
Efter bara två signaler svarar Eva och jag bävar för hur jag ska tala om för henne att vi inte har någon framtid.
Hinner bara säga vem jag är, innan hon avbryter och sätter ord på mina tankar på ett sätt jag aldrig skulle klara av.
Hon har också varit vaken i natt och även hon har sett tvivel torna upp sig angående nattens äventyr.
Att även hon kände att något var fel när vi möttes i omfamningen var inte något jag kunnat förutse.
Alla farhågor och ångestfyllda tankar rinner genast av oss båda och lättade avslutar vi samtalet med att önska varandra lycka till på vår fortsatta färd mot kärlek och tvåsamhet.

På mycket bättre humör tar jag tag i vardagsbestyren och med nyfunnen energi går mina steg mot centrum och dagligvaruaffärer. Läser tidningarnas löpsedlar och konstaterar att jag inte orkar eller vill ta till mig mörka rubriker idag.
Det må vara som det vill med den stora världen utanför men min lilla verklighet är helt ok.
I alla fall idag, en småfrusen novemberdag i ett myllrande Linköping.
Det ska dröja innan jag ger mig ut för att leta kärlek igen.
Att vara ensam är helt ok, man väljer helt själv vad man ska se på tv och när och om man ska sova middag.
– Hej! Hastigt rycks jag ur mina tankar av den oväntade hälsningen.
Vänder mig om och min blick fångar en leende Anna som just kommit ut ur en liten butik på Tanneforsgatan.
– Vilken trevlig överraskning att se få se dig såhär på lördagsförmiddagen, får jag ur mig och
Antagligen märker hon att mitt hjärta slår ett extraslag.
– Har du lust att ta en fika? frågar hon och utan att tveka en sekund svarar jag att det låter som en fantastisk idé.
När jag bjudit henne min arm går vi ner mot Café Gyllen.
Ser på henne lite som i smyg och konstaterar att hon har något som gör mig helt knäsvag och det känns alldeles rätt att promenera med henne längs gågatan.
När hon ger mig en förstulen blick känns det som att jag äntligen hittat hem.

Skånske Arne

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>