Hotell Billingehus, Skövde den 3 juli 2013
Hotell Billingehus ligger på toppen av Billingen med utsikt över Skövde och västgötaslätten. Bergsidans lutning är påtaglig. Backen upp suger sig fast i bildäcken. Miljön runt hotellet är stillsam. Motionärer parkerar sina bilar innan de ger sig ut på sina skogsrundor. Isbanan ligger sommaröde. Rödklöver, gråbo och hundkex växer knähögt i slalombacken. Enstaka hotellgäster skyndar till sina rum. Över ett balkongräcke hänger några färgglada badhanddukar på tork. Svalorna utnyttjar uppvindarna i sin jakt på insekter.
Under några sommarkvällar spelar Gunnar Källström på hotellets uteservering. Han ackompanjeras av sin 16-årige son, Olof Källström, en driven och tekniskt skicklig gitarrist. Samspelet mellan Gunnar och Olof är respektfullt och kamratligt. Hela tiden finns glimten i ögat. Båda är influerade av Cornelis och den legendariske jazzgitarristen Django Rheinhardt. Reportoaren består av Gunnars egna visor, blandat med Taube och Cornelis.
Gunnars poetiska texter har hämtat inspiration från hans barndomsminnen av den småländska landsbygden i trakterna av Gränna, Adelöv och Vireda, något som kanske kan sammanfattas med Gunnars egna ord, ”enkla toner kom en gång, jag blev så glad av mormors sång”. Människor och miljöer från Göteborg och Göteborgs skärgård inspirerar. Döden äter persika till frukost och studerar sitt värv på familjesidorna. En vanlig dag på gymmet är en surrealistisk studie. I ömsinta betraktelser finner människor både kärleken och varann. Lullet och Charlie är återkommande gestalter. I Steve Earls översatta Hometown blues heter det ”jag kysste regnet i Borås och åt potäter i Alingsås”.
Sången om sjömannen Karl-Alfred, inspelad på grammofonskiva första gången1923, tillhör inte Taubes mest kända. Karl-Alfred träffar en kvinna som inte är så kärleksfull som hon först verkar. Med hjälp av sin portmonnä tar han sig ur den hotfulla situationen, på ett sätt som kvinnan inte förväntat sig. Gunnar och Olof tolkar Taube med innerlig känsla för textens dramaturgi. Kombinationen av deras gitarrspel och Taubes melodi ger gåshud.
Bland Cornelis-tolkningarna märks den komiska historien om vivören Morbror Frans, den ovanliga Skyddsrumsboogie och publikfavoriterna I natt jag drömde, Brevet från kolonin och Hönan Agda. När Gunnar gör Hönan Agda så framförs den av någon som verkar veta hur det är att ha höns och ta hand om dem. Deidres samba är på en gång sensuell och ömsint.
I Gunnars version är Woody Guthries sång om whiskey både livsbejakande och tragisk i sin skildring av männen som tvingades gå på luffen under depressionen och det tidiga 1900-talets Amerika.
Med ett par korta pauser spelar Gunnar och Olof under tre timmar. Det finns möjlighet att njuta av Gunnar och Olofs inkännande tolkningar av andras sånger och material från Gunnars egen visskatt vid fler tillfällen på Billingehus under sommaren.
Efter spelningen berättar Gunnar för mig att han kommer att medverka med Guthrie-sånger på en samlingsskiva till förmån för forskningen om Huntingtons sjukdom. Tillsammans med K-G Malm, Åsa Gustafsson och David Sperrling håller Gunnar på och skriver material till en revy med titeln Tyra med hjärtat. Den kommer att innehålla betraktelser av tiden, samhället och politiken och beräknas ha premiär på Teater Aftonstjärnan på Lindholmen i Göteborg, den 12 oktober 2013.
Paisley
Jättefin text! Tusen tack!