Tack Paus!
Jag var någon, en sångerska i ett band och en duktig sångpedagog som planerade sina lektioner långt över vad som var rimligt. Jag var den vars självförtroende dippade om ingen visade mig intresse på krogen. En högpresterande person som fick ångest om jag inte överpresterade.
Så kom en dipp, en utmattning, en depression. Jag kraschlandade rejält och TACK gode Gud för det. För även om det var en av de största utmaningarna i mitt liv så fick jag just precis det jag saknat, jag fick LANDA. Min kropp behövde en paus och tog den.
Bort från krav, bort från detta ständiga behov av uppmärksamhet, som skulle göda mig och bekräfta att jag fanns. Bort från scenen, krogen och jobbet.
Till en början trevade jag mig fram och sökte svar genom alla dessa må-bättre-böcker, new age-prylar och det fantastiska google, som inte alls tycktes vara min vän.
För mina svar fanns inte i några böcker eller på internet, min räddning var bara acceptans och förmågan att kunna glädjas åt det lilla. Simpelt!
Acceptans.
Glädjas åt det lilla.
Acceptans.
Glädjas åt det lilla.
Att acceptera den jag är, på riktigt och utan att be om förlåtelse.
Att glädjas åt regndoft, en puss i nacken efter en hård dag, min sons glädjetjut när han hittat en ”boll” i den redan gödslade jorden och att glädjas varje kväll jag får mysa med min sexton år gamla njursjuka katt.
Att inse att jag faktiskt inte har någon ambition att bli rik eller att göra karriär. För materiella ting är inte viktigt för mig. Livet är för kort och för oförutsägbart så därför ser jag ingen anledning till varför jag skulle jobba så djävla hårt och därigenom prioritera bort dem jag älskar.
Nu, cirka tre år senare är jag mycket lyckligare än när jag var ”Viktoria sångpedagogen” eller” Viktoria sångerskan”. Visst vill jag fortfarande att någon visar mig intresse, visst vill jag ha uppmärksamhet och bekräftelse, men nu behöver jag den bara från dem som betyder något för mig. Oc h trots att musik fortfarande är en av mina största passioner i livet, så är den inte den jag är.
Jag är Viktoria!
Tack Micke, tack Gerd, tack familjen, tack vänner och tack Paus.
Viktoria Johansson
Jag är Viktoria Johansson, en mamma, sambo, dotter, syster, faster, svärdotter och vän.
Jag jobbar som sångpedagog och i perioder sångerska och låtskrivare.
Tidigare Gäst med G på K i mars 2014: Anna-Karin Mattsson
Tidigare Gäst med G på K i maj 2014: Oskar Rickardsson
Tidigare Gäster med G på K mellan 2009 och 2013 hittar ni HÄR.
TACK Vikkis för att du ville dela med dig av dina tankar och erfarenheter. Lärorikt!