Fikets Sommarveranda 2019 – Mats Klasson

Vill du höra (och se) signaturen Verandavyn, spela upp videon ovan.


sommarmatsklasson

Den 21 juni 2019

En veranda, flera hus, många historier, mycket historia och lite midsommar.
Detta är Fikets Sommarveranda, på midsommarafton.
Den enda veranda jag har någonslags relation till är den glasveranda som fanns i vårt hus i min tidiga barndom. Jag minns att man kunde gå ut från stora rummet, via finfarstun till glasverandan. Detta måste ha varit runt 1962-63 då jag var 4-5 år gammal. Slogs då av hur många fönster det fanns här ute. Kommer inte ihåg att vi någonsin satt på verandan, kanske användes den mest till förvaring. Det skulle heller inte dröja länge förrän den revs, troligen i samband med att husets röda ytterbrädväggar byttes ut mot vita plattor. Här kan ni se hur huset såg ut innan dess. Dessutom en bild av pappa när han fixar med den altan som han hade för avsikt att göra om verandan till, någon gång 1966-68.

FS_MK_21 juni2019_01_600

Det skulle alltså bli en uteplats istället för en inneplats. Tyvärr blev den aldrig färdig. Huset som var byggt ungefär 1930 i samband med farfars och farmors giftermål, såldes av pappa runt 1970. Trettio år senare, i augusti 2000 brann huset ner. Huset är ett av flera av min barndoms hus som inte längre finns. Utom i minnet där det alltid kommer att vara möblerat precis som på 60-talet och där man för evigt förblir barn och kan springa runt i alla rummen.

FS_MK_21 juni2019_02_600

Lyckliga gatan – Anna-Lena Löfgren

Vi går tillbaks i tiden och till dem som bodde på den här gården, innan verandahuset fanns. Farfars föräldrar alltså, som flyttade till gården i slutet av 1800-talet. Ännu längre tillbaks boddes det på andra platser i trakten. Då finns en liten anknytning till blomsterkungen och hans skånska resa 1749.

Innan blomsterkungen Carl von Linné adlades 1757 hette han Carl Linnæus. Han företog sin skånska resa sommaren 1749 med vagn efter fyrspann och i sällskap med en sekreterare vid namn Olof Söderberg, en 20-årig student från Dalsland, som efter varje dag skrev ner dagens intryck på Linnæus diktamen. Dock sägs det att Linnæus hade minst två medresenärer under större delen av resan. Dessa ytterligare passagerare skiftade under de olika sträckorna. Linnæus omdöme om sekreteraren Söderberg efter den skånska resan var gott: ”Han har följt mig troget och varit mig till ganska stort nöje, att jag aldrig kunde få beskedligare karl.”

Sällskapet kom bland annat till både Bälinge och Lärkesholm, mina far- och morföräldrars hemtrakter. Carl Linnæus var 42 år den här sommaren.

Vid den här tiden var det bara min farfars förfäder som bodde i trakterna. Linnæus rullade den 24 juli från Blekmossa, via Henrikstorps glasbruk (nuvarande Perstorp), norrut till Bälinge där han övernattade på byns gästgiveri. ”Bälinge, kvart 6, efter stenig väg.” *** sammanfattar blomsterkungen dagen. Dessförinnan hade han sett växterna linnéa, ljung (som just då blommade) och bräken på vägen, samt några giftiga växter som ”åts av intet kreatur”.
*** Mellan åren 1665 och 1855 användes i Sverige avståndsmåttet kvart (=1 fjärdingsväg). En kvart var 2672 meter. 6 kvart x 2672 = 16032 meter, vilket stämmer tämligen bra med avståndet mellan Perstorp och Bälinge.

Den här sommaren fanns det en liten flicka, Karna knappt 2 år, född den 2 november 1747. Hon bodde i Örahult (ca 1,5 km från Ulfs där vägen Linné färdades på gick, och 3,5 km från Bälinge) tillsammans med sina föräldrar Kjell Månsson (31 år vid tillfället, född 28 augusti 1718 – samma år som Karl XII dog i Norge) och Hanna Ingelsdotter (27 år, född den 15 april 1722). Kjell och Hanna måste åtminstone ha hört talas om blomsterkungens resa genom grannbyn, om de nu inte rent av såg och träffade honom. Det måste ha pratats och skvallrats om detta i trakten och säkert mindes de flesta händelsen långt efter.
Kjell Månssons farfars far, Suend Ollsön var för övrigt den allre förste ägaren till Örahultsgården i Örahult, 1613-1615, dvs när Skåne fortfarande var danskt. Det finns också historier och berättelser om snapphanar i den här trakten från 1600-talets mitt och slut.

Snapphaneprojektet, del 1- Lars Fernebring

Snapphaneprojektet, del 2 – Lars Fernebring

Den lilla flickan Karna, som var född 1747, kom senare att gifta sig med Elias Jönsson (född 1732). De fick en son den 9 mars 1785, Kjell Eliasson. Kjell gifte sig med Boel Pehrsdotter (född den 7 november 1786).
Kjell och Boel fick dottern Helena Kjellsdotter den 19 augusti 1829. Helena gifte sig med Sven Johansson (född den 1 augusti 1822). Helena fick dock aldrig träffa sin farmor Karna eftersom hon dog i februari 1828, året innan Helena föddes. Farfadern Elias hade dött långt tidigare, redan 1808.
Helena och Sven fick sonen Johan Svensson, född den 8 april 1855. Johan träffade Kristina, som också hette Svensson och som hade rötterna i Halland. Hon var dotter till Sven Nilsson (född 5 november 1821) och Botilla Månsdotter (född 1 juni 1827). Kristina var född den 18 september 1859 och dog 1941. Johan hade dött redan 1933.

FS_MK_21 juni2019_03_600
Överst: Johan och Kristina sittande utanför sitt hus i Bälinge någon gång före 1933 då Johan dog. Huset låg där en ny ladugårdsbyggnad senare uppfördes under min uppväxt i början på 60-talet. Nederst: Deras grav på Oderljunga kyrkogård. Kan väl avslöja att vår Kafé K-medarbetare Skånske Arnes mormors mormor Maria var syster till Kristina, en av många systrar. Så vi är släkt, fyra-fem generationer tillbaks, han och jag. Något vi fick reda på långt efter att vi blev bekanta och han blev Kafé K-medarbetare.

FS_MK_21 juni2019_04_600
I mellanrummet mellan den T-formade byggnaden och logen i rött, låg Johans och Kristinas gamla hus. Det stora trädet intill den röda logen var en kastanj. Undrar om trädet fortfarande står kvar? Verandahuset ses uppe till vänster, just när man är i färd med att sätta på de vita plattorna. Man kan t o m se byggställningarna. Nere till höger är grannhuset, dit Ines (min mormor Agnes syster) och Serny hade flyttat på 40-talet. (Vi återkommer till dem senare.)

Dessförinnan hade Johans bror Gustaf, ”skräddaren” kallad, bott där Ines och Serny senare flyttade in. Gustaf hade under en period på 14 år varit i Amerika tre gånger. Johan och Gustaf hade dessutom en lillebror, Olander född 1875 som också reste till Amerika i unga år. En annan bror, Karl född 1865, var svarvare och hans hustru Josefina åkte runt och sålde träsakerna. En gång råkade Karl i slagsmål och blev därför förhindrad att gå nattvarden. Systern Johanna född 1860 flyttade till Lydestad i Kropp. Det var där hos dottern Johanna som Helena Kjellsdotter dog 88 år gammal den 28 februari 1918. Helena, vars farmor alltså var Karna Kjellsdotter, född 1747.

På sätt och vis är jag bara fyra mänskliga möten från Karna och också fyra möten från Karnas mor, Hanna Ingelsdotter, som alltså troligen kom ihåg när Carl Linnæus med sitt fyrspann i juli 1749 rullade fram, på ”stenig väg”, förbi Ulfs till Bälinge.
Jag träffade min farfar, som i sin tur träffade sin farmor Helena, som träffade sin far Kjell som i sin tur träffade sin mor Karna. Kjell måste också ha haft ett litet minne av sin mormor Hanna, för han var nästan 4 år när hon dog. Om, jag säger om (vilket kanske är mindre sannolikt), men OM det är så att Hanna verkligen också träffade Blomsterkungen, är jag alltså fem mänskliga möten från honom. Ganska fascinerande.

FS_MK_21 juni2019_04B_600
På detta foto från senare hälften av 1940-talet kan ni se ”skräddaren” Gustaf i hatt. Hans hustru Ellen längst till höger i glasögon och deras dotter intill henne. Längst bak min farfar och farmor. Längst till vänster min pappa Klas och farbror Bertil. Hon i mitten i ljus klänning är farfars syster Hilma, gift Heide. Den lilla längst fram min faster Christina.

Rallarvisa – Fred Åkerström

Någon gång i slutet av 1920-talet arbetade min morfar Malte på landsvägen i Bälinge, strax utanför Johans och Kristinas gård. De var vägens rallare, kan man kanske säga. Vid ett tillfälle blev arbetarna inbjudna dit på kaffe, det har morfar själv berättat för mig.
Johan och Kristina hade fyra barn.
Dottern Hilma som senare kom att flytta till Yngsjö med sin Karl Heide, Gottfrid som gifte sig med en annan Hilma (Snillabygge-Hilma) och flyttade till Örkelljunga. Karl som från Algustorp hämtade sin Alma Thornström och övertog föräldragården i Bälinge runt 1930. Karls lillebror Birger kom att flytta till sin mors hemtrakter i Halland, till trakterna av Kvibille.

När Malte satt där på 1920-talet och drack kaffe anade han föga att hans dotter Ingegerd och Karls son Klas senare skulle gifta sig och fortsätta med lantbruket på den här gården i Bälinge. De fick fyra barn, varav jag är det äldsta. Dessutom fick Klas ytterligare en son i ett senare äktenskap, Valentin.

FS_MK_21 juni2019_05_600
Morfar och farfar på samma bild, tagen 1957, ungefär trettio år efter att de drack kaffe ihop för första gången. Morfar har sorgband och det beror på att hans far, symaskinsagenten August just dött (honom ska vi komma till senare).

Lilla Karna var alltså min och mina syskons farfars farmors farmor och bodde i Örahult tillsammans med sina föräldrar sommaren 1749 då blomsterkungen rullade fram i grannbyarna Ulfs och Bälinge. Efter att han övernattat i Bälinge åkte han vidare till Lärkesholm den 25 juli. Därifrån måste han ta samma väg tillbaks till Bälinge eftersom han skulle vidare österut mot Kristianstad. När Linnæus kommer tillbaks till Bälinge noterar han: ”Here kallades här en pojke.” Även i min barndom minns jag att man ibland sade ”here” istället för pojke här i trakten.
Det är nästan så att man kan märka hur tidens vingslag gör så att det fortfarande fladdrar till i syrenens snår, lönnens löv och i små ”herars” hår.
I Göingevisan kan man höra ungefär hur det talades i de här trakterna förr i tiden.

Göingevisan – Christer Lundh

 

Rekommenderade böcker:
Carl Linnæus Skånska resa 1749 (som finns i många olika upplagor),
samt Ove Torgnys Linnés skånska resa berättad 250 år senare (utgiven 1999 till 250-årsjubiléet).

På tal om Lärkesholm, som Linnæus besökte, fanns det små torp och gårdar på det här godset som senare blev en stiftelse. En av arrendegårdarna var Kjelstorp (som det står på en karta från 1684; senare stavades det Kjellstorp och numera står det Källstorp på vägskyltarna). Till Kjellstorp kom familjen Bengtsson våren 1911. Det var symaskinsagenten August och hustrun Ida (med rötterna i Urshult i Småland) med en stor kull barn. De kom närmast från kullabygden och Höganäs (de flyttade runt en del). Den yngste i familjen var den 10 månader gamle Malte, som senare blev min morfar. Malte var förresten född i det här huset i Hyllinge (som kanske finns kvar än idag, vem vet) och döpt i Västra Brobys kyrka inte så långt därifrån.
(Kommer ni ihåg Lydestad i Kropp, där Helena Kjellsdotter bodde i slutet av sitt liv hos sin dotter Johanna? Det ligger bara 7,5 km från Hyllinge och drygt en mil från Västra Broby kyrka. Ännu ett par lösa trådar som hänger ihop.)

FS_MK_21 juni2019_06_600
Familjen Bengtsson bodde i lägenheten på andra våningen, gaveln till vänster. Malte föddes där den 2 juni 1910.

Någon gång på 1980-talet återvände morfar till Västra Broby kyrka och kom i samspråk med kyrkovaktmästaren. Han berättade att han varit i kyrkan en gång tidigare.
-Jaså, när var det?
-För över 70 år sen, när jag döptes 1910.

Symaskinsagenten – Fyra Röda

Sen bodde Bengtssons i Kjellstorp i många decennier. August och Ida i stort sett ända tills de båda dog 1957. Malte hade 1935 gift sig med Agnes, som kom från Förslövstrakten i nordvästskåne. Agnes syster Ines bodde nämligen granne med Bengtssons och Ines man Serny hade gått i skolan ihop med Malte. Ines och Serny flyttade sen till Bälinge och blev grannar med oss. Serny köpte också vår gård av pappa runt 1970. Så allt verkar hänga ihop på något konstigt sätt. Agnes och Malte, som fick barnen Bengt (1935), Ingegerd (1938) och Boris (1940), bodde i Kjellstorp till 1969.

FS_MK_21 juni2019_07_600
Huset i Kjellstorp (gården hade beteckningen Kjellstorp 4) någon gång 1935-1940. 1941 brann skorstenen och byttes ut. August hade mjölkskjutsen på entreprenad och syns på vagnen till höger och bredvid står Ida i vitt. Hästen hette Max. Till vänster sitter Malte och Agnes på den andra vagnen, bakom hästen Bläs. Hon i mittten i rutigt är Maltes yngre syster Edla, som förresten senare flyttade till Maabygget, en grannby till Örahult. Som ni märker hänger allt ihop med allt.

För ungefär ett decennium sen revs det gamla boningshuset och ett nytt byggdes, så detta hus finns inte längre kvar, det heller.

För att återknyta till året 1957, var det det året som mina föräldrar gifte sig, den 6 juli. Då arbetade min far Klas mycket åt sin far på gården i Bälinge, men körde också lastbil, precis som sin far. Under de flesta av sina verksamma år förde pappa någonslags arbetsdagbok, kanske mest för att notera hur många timmar han arbetat och när han fick betalt osv. Men några andra händelser antecknades också. Här är några anteckningar från sommaren 1957. Tilläggas bör att Karl O.J. som nämns är farfar. Pappa jobbade alltså hemma på gården för sin far, eller körde för honom.
Fredag den 21 juni, midsommarafton: ”Hemma”
Lördag den 22 juni, midsommardagen: ”Kjelstorp. 61 timmar Karl O.J. 199,88 kr, betalt.” (3,23 kr i timmen ungefär)
Söndag den 23 juni: ”Andra lysningsdagen. Kjelstorp.” (Fotot på morfar och farfar längre upp kan vara taget den här dagen.)

Lördag den 29 juni: ”Karl O.J. 8,5 timmar, höstat.”
Söndag den 30 juni: ”Kjelstorp badat. Klippan, Perstorp” (Verkar ha varit någonslags söndagsutflykt alltså.)

Lördag den 6 juli: ”Karl O.J. 7 timmar. Bröllop Örkelljunga.” (Han jobbade alltså på självaste bröllopsdagen.)
Söndag den 7 juli: ”Kjelstorp”

Efter bröllopet gjordes en bröllopsresa på ungefär 200-300 meter till Gustavs backe där en mycket kort smekmånad vidtog och bröllopsnatten tillbringades i ett tält där. Eftersom jag föddes 6 månader senare, måste jag också ha varit med där i tältet på ett litet hörn, fast jag förstås var mycket mindre och kortare än nu, och ännu inte hade skådat något dagsljus. Mamma har berättat att det åskade och regnade den natten.

Gissningsvis bjöd mormor & morfar de nygifta på middag dagen efter, den 7 juli.

FS_MK_21 juni2019_08_600
Pappa med en rykande cigarett i handen. Inte omöjligt att det var det här tältet (som här är uppslaget vid havet) som var ”bröllopstältet”.
FS_MK_21 juni2019_09_600
I Gustavs backe låg förr en gård (kallad Kjellstorp 5) där Palles Elna och hennes kusin Lilles Gustav bodde, därav namnet. Här på bilden från 1930-talet syns de båda i mitten och till höger. Inklippt ses ett färgfoto från Gustavs backe när åtminstone en av byggnaderna stod kvar. Boningshuset revs och flyttades till Åsljunga, stallängan revs och logen hyrdes ut som förråd till en ”grisahandlare”.

FS_MK_21 juni2019_10_600
Så här ser Gustavs backe ut numera. Det finns t o m en informationstavla med text på tre språk.

Gustav Lindströms visa – Olle Adolphson

Vi återvänder till ”verandahuset”. Länge gick korna och betade ända upp till väggarna på huset. Det fanns varken tid eller intresse att idka någon trädgårdsskötsel. Både farmor och pappa var av den praktiska och pragmatiska sorten. Dessutom åts det inte särskilt mycket grönsaker i den här släkten. Mamma hade ett större estetiskt intresse och tyckte om grönsaker. Därför fick korna maka på sig lite så att hon kunde anlägga ett trädgårdsland och en gräsmatta. Jag kommer ihåg penséerna närmast huset och ett par cementrör som hon ställt upp som en port med blommor planterade i. Kommer ihåg fröpåsarna, vars innehåll på våren ströddes ut i fåror i trädgårdslandet, utanför gräsmattan. Morötter, rödbetor, persilja, dill, lök m m.
Minns att vi åt frukost i trädgården på sommaren, oftast ”filibunk” med socker och kanel på. Det tillverkades också en mindre midsommarstång som vi klädde i grönt och med blommor.

I Kjellstorp firades det också midsommar. Här ett foto, troligen från slutet av 30-talet eller början av 40-talet.
FS_MK_21 juni2019_11_600
Det är mormor Agnes som sitter i tältstolen till vänster. Vet inte vem hon har i knät. Morfar Malte står längst bak, tredje från vänster. Hans föräldrar symaskinsagenten August i hatt och med Ida i ljusrutig klänning vid sin sida. Hon längst bak, mellan Ida och August, är troligen Hilda, Maltes äldre syster som var gift med ”Gotte” Witzell, mannen i glasögon till höger. Deras dotter Gullan är hon i student-(real- ?)mössan på bänken. Fotot troligen taget av en annan av Maltes systrar, Valborg. Tror att de två äldsta barnen på bänken är hennes.
FS_MK_21 juni2019_Släktträden_600

För att få någonslags ordning på alla namn som passerat revy ovan och genom historien, har jag gjort ett par släktträd som förhoppningsvis ger en översiktlig bild av personernas relation till varandra. Trädet är långt ifrån komplett. T ex hade Helena Kjellsdotter och Sven Johansson ytterligare fem barn (kanske fler), men eftersom de inte nämns i texten har jag inte tagit med dem i släktträdet.

Jag själv har väl aldrig varit en festande, sjungande och dansande person. Snarare en lugn, tyst och stillasittande midsommarfirare. Sill är ingen favorit och inte heller nypotatis. Som absolutist blir det ingen nubbe heller. Men lax, potatissallad, juice och glass kan väl duga lika bra. Kanske några jordgubbar.

På senare år har jag haft andra egna midsommartraditioner.
Den ena är att se sommarfilmen framför andra i Ingmar Bergmans produktion, Sommarnattens leende. En lagom blandning av allvar, skönhet och humor. Så den ser jag alltid om varje midsommarafton.

Den andra traditionen är att lyssna på nyckelharpsmusik. Förr blev det mycket Åsa Jinder, men nu även andra nyckelharpister som Johan Hedin, Cecilia Österholm, Emilia Amper och Olov Johansson t ex.
Cecilia, som jag såg spela nyckelharpa redan på Backafestivalen 2010, utgör tillsammans med Maria Arnqvist (på saxofon) duon Siri Karlsson. De spelar en musik som blandar det gamla med nyare, mer experimentella tongångar. Det tycker jag är spännande. Liksom när man öppnar traditionell musik mot omvärlden och tar in influenser utifrån. Oftast uppstår intressanta möten som berikar musiken.

Låt oss alltså öppna öronen och ögonen mot omvärlden och välkomna den rikedom som finns där ute, istället för att förbli inkrökta, närsynta och okunniga. Ju vidsyntare och kunnigare man är, desto bättre översikt och helhetsbild får man. Dessutom är det lättare att bibehålla sin empati och medmänsklighet.

Sierra Nevada – Siri Karlsson (från albumet Gran Fuego)

Det är ju många händelser genom århundraden som måste klaffa för att en människa ska födas. Varje individs existens är resultatet av en lång rad tillfälligheter. Om t ex bara ett par personer aldrig träffats under en släkts långa period, hade ättlingarna blivit helt andra människor än de som verkligen föddes. Det är därför släkthistoria blir extra intressant och fascinerande. På köpet får man förstås också kunskap om historien och om levnadsförhållanden förr i tiden.

Vill till slut rikta ett särskilt tack till
faster Christina – FS_MK_21 juni2019_ChristinaO_384
och morbror Bengt – FS_MK_21 juni2019_BengtB_325

som båda på varsitt håll under många år bidragit till att samla kunskap om vår släkt och dess fascinerande historia. Jag har i detta program försökt dela med mig av en liten del av allt detta och på så sätt ge en inblick i en förgången tid.  (fotona på faster och morbror är tagna 1957)
Det borde förstås vara så att vi lär oss av historiens misstag och inte gör om dem. Det allra mest grundläggande är förstås då att vi först och främst har kunskap om historien.

FS_MK_21 juni2019_12_600
Mormor Agnes (1917-2005) med blommor i hår och jag med blommor i hand från en förgången tid, önskar er alla en glad midsommar och en fortsatt skön sommar!

Mats Klasson

2 kommentarer till Fikets Sommarveranda 2019 – Mats Klasson

  • Ethel  säger:

    Ja visst är det intressant med historia. Ibland när jag tänker på alla som föregått mig i släkten bakåt i tiden, svindlar tanken. Jag hade så gärna velat träffa dem, prata och se om de påminde om mina föräldrar, mig och mina syskon.

    • Mats Klasson  säger:

      Javisst skulle man vilja resa tillbaks i tiden, till sina förfäder. Om än kanske bara för att tjuvkika på hur de levde och lyssna på vad de pratade om, vad de trodde om framtiden osv. Kanske ställa en och annan fråga….

Lämna en replik Stäng svar

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>