En bild – en berättelse, 15 april 2017

Ebeb_Raffael Otte_15 april 2017

Varning för trafik från två håll
Den här bilden togs den 19 december 2016. Jag fick tillbringa fyra underbara dagar i min hemliga hemstad Stockholm inför julen. Här var jag på väg till postkontoret i Hemköp i Åhléns City för att skicka ett litet julpaket till Mats, och två vykort till min mor och min syster. Den lilla flickan på bilden kanske har just fått en liten julklapp av sin mamma. Och nu är hon stolt och lycklig och även får bära den stora röda påsen hem själv.

Minnen kom till mig om första gången min far tog mig med sig in i stan (som var Bremen på den tiden) i juletid när jag själv var liten. Han frågade mig: ”Lovar du att du inte ska prata om en liten hemlighet med mamma? Vi ska köpa en julklapp till henne nu. Du får se vad det är förstås, men bara om du inte avslöjar saken till henne hemma. Det ska ju bli en julöverraskning.” Och så gick vi. Och jag minns att jag blev djupt berörd av alla härliga, praktfulla julbelysningar på Bremens gator. För oss idag, det verkar ju allt lite för kommersiellt, men barnens ögonen och hjärtan ser allt för första gången, och jultiden brukar vara ett under för dem.

Egentligen tog jag bilden bara för mig själv, en av mina personliga stockholmsimpressioner, en dagbok på min kamera som jag tittar genom ibland och känner som om jag är tillbaka i den härliga staden åtminstone en liten stund…

Men sen kom den 7 april, en stackars människa med huvudet fullt av jättesorgliga, fanatiska idéer, tänkte att det vore en bra sak att kidnappa en lastbil med miljövänligt öl och köra lastbilen i vild fart och inte alls miljövänligt igenom Drottninggatan tills han kraschade genom fönsterrutan i Åhléns City. Han lämnade fyra människor döda på marken, dolda under plast. Inte mig, och inte den här flickan eller hennes mamma, men vi kunde ha varit där denna dag. Vi kunde alla ha varit där. Jag har varit på Åhléns förrut. Och jag kom upp från Tunnelbanan flera gånger för att dricka kaffe med Mats vid Sergels torg.

Stockholm, Sverige, Tyskland, vi var alla chockade över en sånt hemsk händelse. Drottninggatan och Sergels torg har varit fullt av blommor, ljus, gosedjur, hälsningar och kärleksmanifestationer. Nu hoppas vi ju alla att något så sorgligt och smärtsamt som det aldrig händer mer igen.

Men i mina tankar är också de, som saknar en djupt älskad människa nu, en vän, en familjemedlem. En 11-årig flicka från Stockholm ska aldrig mer komma hem till middag, till påsk, till jul, aldrig mer….hennes familj, hennes vänner från skolan har en väldigt sorglig påsk.

Det finns fortfarande människor på sjukhuset just nu som kämpar för att känna sig åtminstone lite bättre igen, som kämpar för att förstå vad det var som hände dem (allt gick ju så snabbt) , som kanske är traumatisierade och rädda nu för att gå inne i stan eller nära en lastbil överhuvudtaget.

Jag hoppas att de inte glöms, att de får hjälp och kärlek, kanske besök från någon kulturskapande de tycker om, eller från någon från kungliga familjen. Att tidningar ger plats för deras berättelse och sorg. Efter en händelse som den här, får offren sällan chans att berätta om sin situation och hur de klarar sin väg tillbaka till något som liknar ett normalt liv…..

Raffael Otte

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>