Dan Viktor på Adelsnäs

Kom i form, välgörenhetsgala den 9 juli 2013

Baroneriet Adelsnäs ligger strax utanför Åtvidaberg. Det är en av Sveriges största gårdar. Trakten är naturskön och sjörik. Adelsnäs sandstensfärgade huvudbyggnad från 1920 är uppförd i engelsk stil. Bakom parkträden kisar slottet ut över de välskötta gräsmattorna. Parken är inspirerad av den engelska arts and crafts-rörelsen, som uppstod i slutet av 1800-talet som en reaktion på  industrialismen och de historieimiterande nystilar som var på modet. Redan från början var parken tänkt att vara öppen för allmänheten.

Sedan 2008 arrangerar föreningen Julefrid och Barnaro i Åtvidaberg, Fredrik Åkrans minnesfond, en viskväll varje sommar för att få in pengar till fonden. Projekt Barnaro syftar till att motverka utanförskap hos barn p g a dålig familjeekonomi. Bidrag lämnas t ex till sommarläger, skolresor och julklappar. Varje år anordnar föreningen gemensamt julfirande i församlingsgården i Åtvidaberg. Förra året delade fonden ut nästan 70.000 kr.

Scenen har placerats mellan orangeriet och den rektangulära damm som framhäver byggnadens form. Mellan dammen och scenen finns en smal gräsremsa. Publiken sitter utspridd på gräsmattorna med utsikt över scenen eller mellan labyrinthäckarna, där de kan följa konserterna via en storbildskärm. Kvällen är kortärmsvarm. Temperaturen håller sig över 20 grader. Från arrangörshåll uppges att publiken uppgår till omkring 3000 personer. Kom i Form är en angelägenhet för hela Åtvidaberg. En rad lokala artister från Linköping, Kisa och Åtvidaberg uppträder. Kvällens dragplåster är Dan Viktor och Susanne Alfvengren.

Dan Viktor kommer sent. 15-20 minuter innan utsatt tid smyger han genom publikhavet med sina gitarrer. Han går på, fixar med gitarrerna, vinkar till någon han känner igen i publiken och lämnar scenen, bara för att få chansen att skuttande göra entré igen till ett ordentligt publikjubel. Storbildskärmen slocknar och är nedsläckt under hela hans spelning. Iförd ”flat cap” och svart kavaj, samma kläder som han kommit resande i, bestämmer han sig omedelbart att ge minst 120 % av sig själv på scenen. Han går rakt in i det kritikerrosade och hyllade och får publiken med sig direkt. Besatt av sin egen energi kombinerar han rockmusikens primitiva kraft med Joe Hill och Woody Guthries träffsäkra galghumor. Han är den Bob Dylan som vi alltid drömt om att se, en clown och en underhållare, en agitator som leder en entusiastisk folkmassa mot en sällsam revolution och mest av allt är han sig själv, den träffsäkre och utmanande, humoristiske och självironiske, ordkonstnären och trollkarlen.

Glad framförs i galghumoristisk överljudsfart, långt borta från det stillsamma arrangemang sången hade när den framfördes som en av flera äldre låtar på releasespelningen för senaste plattan Dan Viktor & Vägen Hem i maj. Publikfavoriten Kris där ”allt går åt helvete precis” lockar till allsång. Rock´n´roll-klassikern Johnny B Goode förvandlas i Dan Viktors version till en skickligt återberättad skröna från Västmanlands bondland, Slå Släggan Slå. Likt Cornelis Vreeswijk behåller Dan ursprungstextens intention samtidigt som han förankrar den i svensk verklighet på ett sätt som inte kan beskrivas som annat än genialt.

Under spelningen gör Dan ett flertal Dan Andersson-låtar. Dan Viktors Dan Andersson framförs med en sju-helvetes glimt i ögat, fjärran från den nästan ängsliga vördnad Dan Anderssons dikter  visats. Det är död, fylleri, allsång och allmänt vanvett både bland publik och på scenen när Dan Viktor tolkar sin namne, på det sätt som Dan Andersson är avsedd att sjungas. Ett rus. Jungman Jansson. Per-Ols Per-Erik.

Efter Dan Viktors fullständiga urladdning sluter Susanne Alfvengren skymningen omkring sig och  gör rymden större  med sin röst och gitarr. Det kan inte kallas något annat än magi, när hon fyller människors hjärtan med sina sånger. När den heta sommarkvällen blir natt kommer regnet, med stora tunga droppar som splittras likt snöstjärnor mot bilrutan under hemresan. Jag lyssnar på Dan Viktors senaste skiva i bilstereon. Där visar han mer av sin inåtvända grubblande sida, den symbiotiska motsatsen till urladdningen på scenen under kvällens spelning.

Paisley