Barndomsminne

Jag åkte ofta hölass som barn. De avslutades ofta med ett hopp till ladan från släpet. Jag tyckte om det mycket. Som yngre tonåring drömde jag nog om högre hus och en slags storstadspuls. Den längtan ligger på grusvägen upp mot mina morföräldrars gamla hus nu. Den där längtan var nämligen finast just i teorin och inte lika mycket nuförtiden. Nu är min längtan istället stora ängar och barfotafötterna över gräset som luktar som de där första dagarna på sommarlovet. Alla saker som skulle hända under sommaren som redan nu hade startat som ett allt större pirrande i magen. Mina morföräldrar bor kvar. Inte i huset kanske, men i mitt huvud. Ibland ser jag dem dricka kaffe. Ibland ser jag dem spela piano. Jag hoppas jag kommer få minnas dem länge, men vet vad tiden gör med hjärnan?

Barndomsminne_OskarR_600

Jag gillar de enkla delarna i livet, när allt är avslappnat. Kunna sätta sig på cykeln och ta sig till en strand, en skog, ett leende på en annan plats. Ett leende som växer i solen. Jag cyklade mycket som barn. Vi tog cykelbussen till Öland. Det var en gammal röd dubbeldäckare som hämtad från gatorna i England.

Jag minns när jag lärde mig att cykla. Det gjorde mig stolt. Fortfarande tycker jag att det är bästa sättet att sig fram. Det är något med friheten som växer i kroppen när man cyklar fram längs en grusväg. Och vem vet vems längtan som ligger där på grusvägen.

Jag griper tag i mina minnen ibland. Pressar fram ord ur dem, tårar. Någon gång ska jag bli en av dem som levde för länge sedan. Jag vet inte hur mina barns barndom kommer vara. Men jag ska se till att de ska få många fina saker att se tillbaka på, när de är lika gamla som jag är nu. Pressa fram en god saft av minnena. 0% från koncentrat, 100% från en förhoppningsvis lycklig barndom.

Oskar Rickardsson

Lämna en replik

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>