Istället för att bara klaga på när någon gör något dåligt kan man ju berömma dem när de gör något bra.
En gång för något år sedan stod jag och väntade på pendeltåget som skulle ta mig från Linköping till Mjölby. Döm om min förvåning när det kom inrullandes i god tid och de som fanns på perrongen gick ombord och satte sig med ansiktsuttryck som visade olika grader av chock, från gapande mun till stora ögon som stirrade osäkert.
Jag satte mig på en fönsterplats och tittade ut på den stora klockan. När den blev 17.04 kände jag hur tåget startade och började resan mot Mjölby. Eftersom det var så fantastiskt udda tänkte jag att, detta måste jag ju bara komma ihåg.
Det är nu ett tag sedan och avgångstiden är numera 17.08, men det har inte avgått 17.08 på flera månader.
Några veckor senare stod jag i en busskur och väntade på att bussen skulle ta mig tillbaka till Aktiv Ungdom efter att jag gjort en ukulelespelning på ett äldreboende. När jag bara stod där dök refrängen upp i huvudet, 17.04, 17.04, ibland slår drömmar in.
Sen satte jag mig och jobbade vidare på det hela och fick till en demo som jag drog iväg till Jonny Spöge och det hela blev inte bara en hyllning till Östgötatrafikens oväntade punktlighet utan även en blinkning till Bo Diddley.
17.04 är öppningslåt på Skånske Arne & Jonny Spöge lever jävel och hela albumet kan du höra på Spotify.
Trevlig sommar önskar
Skånske Arne
Visst var det så att punktlighet förr var en dygd? Eller minns jag fel? ;-)