Jul, jul - skrålande jul...

Hur länge kan man dra ut på en högtid?

Fyra månader verkar vara det gängse måttet på hur länge vi får dras med den evinnerliga julen. Inte undra på att man redan längtar efter våren med påsk och pingst.

I mitten på september ringde det på dörren hemma. Det var barn som ville sälja jultidningar. Jag häpnade! Men tydligen var det viktigt att vara ute i god tid om man skulle ha sina blaskor innan jul. Nu skulle jag ju inte ha några tidningar – men plötsligt insåg jag att den ofrånkomliga julhysterin startat.

Det ramlade också in några erbjudanden om resor för oss som vill fly landet under jul och nyår. Det ska ärligt sägas att detta såg mer lockande ut än tidningarna – men jag stannar nog ändå hemma. Jag har inte råd att vara borta i fyra månader.

I oktober är det sedan dags att försöka ignorera alla erbjudanden om fantastiska julbord som duggar tätt på dagspressens annonssidor. Hur man orkar tänka på julmat när hösten står i sin vackraste färgställning utanför är för mig en gåta. Till och med i tunnelbanan kom det upp julbordreklam eftersom man ju måste ”boka redan nu” för att vara säker på att på plats runt överflödet.

I november börjar de första adventsstjärnorna dyka upp i skyltfönstren. Inte i slutet på månaden utan redan i början. Hemtex sätter nog rekord på den tidigheten. Jag försöker komma ihåg att gå en omväg förbi så jag slipper se – men det lyckas inte varje gång. Ju längre november lider, desto svårare blir det att värja sig eftersom tomtar, stjärnor och låtsassnö dyker upp i fler och fler fönster. Till slut är man tvungen att kapitulera. I mitten på månaden lindas även TV-reklamen in i stjärnglitter, Coca-Cola-tomtar och glitterpapper. För en som är liderligt trött på den vanliga TV-reklamen blir det ju knappast bättre.

Senast 1:a advent fylls även Hemköp och Coop med julmusik i högtalarna. Detta ska tydligen få oss att ”komma i stämning” så vi köper tillräckligt med juleljus, bonader och kransar av flätad gran. Nu är det jul inte bara i ”vårt hus” utan precis överallt. Vart man än vänder sig blir man påmind om det. Det är julskivor, julkonserter, julkort och klappar så man knappt kan ta sig fram. Julskinkor och glögg – granförsäljare och lucior – julmarknader och köphysteri – adventsstärnor och tomtenissar – julskyltningar och ljusstakar – julgranskulor och glitter…

När väl julen infinner sig på riktigt är man så trött på den så man bara vill gräva ner sig. Själv stänger jag in mig och ser till att ha några bra filmer hemma som definitivt inte har med årstiden att göra. Jag ringer efter en pizza eller går ner och köper mig en tunnbrödsrulle med räksallad.

Ett välkommet avbrott är nyårsaftonen när man får dricka lite skumpa och se lite raketer och glömma alla tomtarna för en stund.

Men sedan är julen tillbaka. Vi ska fira trettondag jul. Det ska firas tjugondag Knut när julen ska dansas ut. Nu är det väl ändå över tänker jag varje år. Men granar och stjärnor och elljusstakar kommer att lysa i fönstren ännu en månad ungefär.

Men den som överlever har en vår att se fram emot.

mazken