Intervju med Sulo & Brunner
Teresa Hedström intervjuade Sören & Ernst  i augusti 2009

Vad händer när en författare och poet möter en rockartist? Här kan du läsa om det ovanliga och intressanta samarbetet mellan Ernst Brunner och Sören "Sulo" Karlsson.

Berätta om ert något ovanliga samarbete. Hur ser det ut? Hur kommer det sig?
- Jag gjorde för längesedan en intervju med Ernst till ett författarporträtt till tv och då började jag fundera på någon form av samarbete, berättar Sören ”Sulo” Karlsson. Han fortsätter berätta att han senare jobbade med ett fotbollsprojekt och lånade diktsamlingen Separator som Ernst skrivit.

- Där i är den enda fotbollsdikten som finns med, berättar Sulo. Han kände att han ville sätta musik till den och på den vägen kom detta projektet till, där Sulo framför Ernst Brunners dikter som låtar.

De berättar om tillvägagångssättet: dikterna är egentligen inte lämpade för rockmusik säger de, men vissa av raderna och textbilderna tycks lämpa sig för att översättas till musik. Sulo har nyttjat texternas ljudrim, alltså vokalkombinationerna som möts från rad till rad när han gjort låtarna, får jag veta. Att Ernst följt med på spelningarna beror på en tanke som väcktes, då det är berättelser ur livet som lagt grunden till texterna, så får publiken även höra berättelserna bakom texterna av Ernst för att sedan få höra låtarna framföras av Sulo.

- Denna form av framträdande, med kombinationen mellan bok, musik och bakgrund har inte funnits tidigare, vad vi vet, förklarar Sulo. Det är en helhetsunderhållning som verkar vara unik. Ernst berättar vidare: publiken är hänryckt på en rockkonsert, men det är sällan man efter konserten säger att man fällde en tår OCH skrattade som bara helvete. Det händer nog inte på andra ställen fortsätter han.

På frågan om det blir fler samarbeten och får jag av Sulo veta att de håller på och funderar på någon form av fortsättning. Ernst avslöjar att Sulo håller på med ett nytt projekt, del 2. Men de vet inte hur resultatet blir än. Han fortsätter: Det är lätt att boka in vårt koncept och det öppnar möjligheter. Det känns rätt att vila lite från skrivandet för mig och resa runt. Jag ska finslipa den skrivna delen, nu har vi varit spontana, men jag är full av storys om vad de här texterna grundar sig i.

Jag frågar hur länge de hållit på inom sitt respektive yrke. Sulo började spela ”på riktigt” med bland andra Anders "Boba Fett" Lindström (The Hellacopters) vid 19 års ålder, vilket var runt 1986-87. Längre fram (på 90-talet) började han spela med bandet Diamond Dogs. Ernst berättar att han 1979 gav ut sin debutbok och som poet debuterade han 1976. Men han började med dikter redan runt 1973-74. Nu har han hunnit ge ut 26 titlar.

Hur har processen sett ut? Har Sulo haft fria händer med musiken? Är texterna exakta när det gäller orden?
- Händerna är helt fria, även fast jag inte velat ha det så, skrattar Sulo. Ofta tonsätter musiker verk av någon som avlidit, så det har varit en ynnest för mig att kunna fråga Ernst om det passar. Han har dock aldrig sagt nej när jag frågat, säger Sulo med ännu ett skratt. Jag har klippt vissa saker, en del texter kan vara fyra sidor i en bok och det skulle ha resulterat i en låt på över 16 minuter med refräng… Vi vet inte om rock/populärmusik gjorts så här tidigare, upprepar Sulo varpå Ernst bestämt inflikar att det aldrig gjorts förut. Han säger att han gärna blir överbevisad! De fortsätter att berätta att de tidigt i projektet bestämde att det inte skulle bli några visor av texterna.

Jag undrar hur skiljer det sig att jobba med andras texter mot att tonsätta egna. Sulo berättar att det varit en stor utmaning i och med att Ernst fortfarande lever. Han skrattar och syftar på sitt svar på förra frågan. Jag får även veta att detta är bland det roligaste Sulo har gjort och han förklarar att publiken vet inte i förväg vad de har att vänta sig, men de får rock'n'roll med världens bästa mellansnack!

- Detta är helt nytt, vilket är en ren lyx och det är verkligen inte vilka texter som helst! Jag hade inte gjort det om jag inte hade gillat materialet, säger Sulo och fortsätter berätta att det är som Ernst sa: det är två helt olika sidor, med det bästa av båda.

I nästa andetag erkänner Sulo att han helt ärligt varit rädd för att göra litteraturvetare arga i och med samarbetet, men att de istället har fått beröm. Det hela har varit ett oväntat samarbete i rockbranschen förklarar han.

Ernst, hur känns det att höra sina ord framföras av någon annan med melodi?
- Jag har inte känt att det blivit fel utan det har bara känts bra. Jag har hållit mig i samma hörn av litteraturvärlden i 30 år så det här är uppfräschande, säger han.

Vilka musikaliska förebilder har ni?
- Ju mer idéer jag hade om hur det skulle låta, desto svårare blev det, så jag fick släppa förväntningarna för att det skulle bli rätt, säger Sulo. Att det är inspirerat av engelsk musik har någon recensent fattat. De roligaste recensionerna vi fått är att det låter ”som Thåström med melodier” och en annan skrev ”som Lundell när han var bra”. Det är helt okej jämförelser, säger Sulo och båda skrattar.

Om ni bara fick lyssna på en låt, för resten av livet, vilken blir det då?
- Det går inte att svara på, säger Ernst medan Sulo säger att den bästa låten är The Tracks Of My Tears med Smokey Robinson. Han motiverar sitt val med följande: 
- När man har gjort en sådan låt kan man luta sig tillbaka sen.

Sulo tycker att Ernst borde få välja en bok att hålla sig till för resten av livet i stället, då han är författare och det är ju helt klart mer rättvist, men det går inte heller hävdar Ernst.
- Det ändras genom åren och en bok som var bra när jag var ung skulle vara en besvikelse senare, förklarar Ernst.

Ni framträdde i Vitabergsparken i torsdags, med band. Hur sattes det ihop?
- Det är samma band som var med på skivan när vi spelade in. Vi har varierat oss lite mellan stort och litet band beroende på vilka möjligheter vi haft. I Vitabergsparken var det stora bandet med.

Ni har turnerat runt i sommar, vilken har varit den bästa spelningen?
- Alla spelningarna har varit annorlunda, säger Sulo. Ernst berättar att det varit svårt arrangörsmässigt, antingen har det varit regn eller så har det varit schemakrockar så att det har varit flera olika spelningar samtidigt.

De berättar om när de spelade under Storsjöyran i Östersund i somras, då krockade spelningen med konserter med Thåström, Petter och Amy Mcdonald som alla spelade ungefär samtidigt.
- Och de kunde inte stänga dörren in till vårt gig heller för de ville att fler skulle komma in. Det är nog den sämsta spelningen vi gjort, säger Ernst. Sulo säger att Vitabergsparken var riktigt bra och även spelningen i Helsingborg. Ernst frågar sig om det var bra väder då och konstaterar att ”Vitan” nog var bättre. Sulo säger att han tror på kommande framträdande i Skövde.

Har något framträdande varit katastrofalt? Hur hanterar ni det?
- I Örebro var det en arrangörsmiss, ingen visste att vi skulle spela så det var bara tre stackare som kom dit, säger Sulo. Vi ställde in och garvade i bilen hem fortsätter de. 
- Det var ju förberett bra, men de hade helt glömt att informera om giget, säger Ernst.

Har ni några dolda oväntade talanger?
- Ernst spelar munspel! berättar Sulo, varpå Ernst kontrar med: Du har ju inte hört mig spela så det vet du inte! Båda skrattar.

Sulo avslöjar att han varit bagare och att han är en jävel på att göra Mandelgrädd.

Händer det att folk kommer fram på stan? Är det ok?
- Det händer. Om det är okej eller inte beror på vad de säger när de kommer fram… förklarar Sulo med glimten i ögat.
- Alla som kommer fram till mig är över 60 år! Det är jobbigt, skrattar Ernst.

De skämtar om vem som har bredast publik och att Ernst bara har äldre fans, men de avrundar med att säga:
- Skämt å sido, det är inte något bekymmer att folk kommer fram.

Det är en härligt busig stämning som råder mellan de båda herrarna och det är omöjligt att inte smittas av deras glädje och bus.


Samarbetet de funderade på ledde till Höga låga som de framför i Stockholm i dagarna. För mer information om det, klicka här.


Intervjuare: Teresa Hedström - www.musicstage.se


(Publiceras även på Musicstage.se)